Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Mortensen: Edgar Allan Poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I
EDGAR ALLAN POE.
men i valet af de medel, som han behöft för att uppnå sma effekter,
har han varit ovanligt klar.
Det är då ·också af ett särskildt intresse att höra hans egna ord om
sitt tillvägagående: sedan han först bestämt sig för en viss effekt, uppfin-
ner han händelser., som bäst kunna hjälpa honom i anordnandet af denna.
Och redan det första ordet sl~all syfta mot denna effekt - ja i hela kom-
positionen får ej finnas ett enda ord, som ej direkt eller indirekt pekar
mot det uppställda målet. Han berättar sotn vore han själf djupt öfver-
tygad om händelsernas sanning, men på samma gång förvånad ·öfver de
under han framställer och hvilka han hvarken väntar eller begär att man
skall tro. Minutiöst utmålar han detaljerna, i synnerhet sådana, som ej
beröra berättelsens kärna, glider däremot med lätthet förbi allt som skulle
kunna egga till motsägelse. »Detta>>, säger Poe., »är det bästa sättet att
berätta en bizarr historia.» Men icke hans minsta konst beror därpå att
han förmår för läsaren dölja, hvart han syftar ända till det afgörande
ögonblicket, då upplösningen visar sig hastigt och oväntadt som en af
dessa smådjäflar gömda i en låda, hvilka en fjäder uppkastar., så snart
man drar haspen från leksakens lock. Sådan är den sannolikhetens konst
hvarmed han förstått att gifva verklighetens relief åt ~essa skuggor af
sin själ - och konsten är ett gammalt anglosachsiskt prerogativ: Swift
har begagnat den i sin »Gulliver» och Defoe i >
)Robinson Crusoe"».
I alla dessa berättelser är Poe en trollkarl, som begagnar sig af
alla lofliga medel för att förvända synen på sin publik. Och det var ej
heller dessa jeux d’esprit, där konsten ofta är konststycke., som han ställde
högst bland sina berättelser. Hedersplatsen i hans produktion tillkommer
poesierna och den grupp af romantiska berättelser, i hvilka han på en
gång brillerar som en af århundradets finaste psykologer och poeter; det
är först här som vi lära känna Poe helt, här som mystikern och poeten
framträder i hela sitt högtidliga och dystra majestät. Det är här som
han förverkligat sitt mystiskt-abstrakta skönhetsideal.
Elementerna till denna sin konståskådning har han hämtat ur den
nyromantiska skattkammaren - Schlegel och framför allt Coleridge äro
hans läromästare. Tiecks noveller., Hoffrnans fantastiska historier, de la
Motte Fouque’s ’Undine’ äro alster inom den tyska litteraturen, som fram-
gått ur en i grunddragen lika konståskådning. Poesiens uppgift, säger
Poe, är att tillfredsställa människans törst efter den öfverjordiska skön-
heten. Den vill ej lära oss hvad som är sant - sanningen fordrar en
exakthet och precision som är poesien främmande - den vill ej röra
våra hjärtan., ty därtill fordras en naturlighet (homileness)~ ett nedsän-
kande till jordelifvets hvardagligheter, som är poesien främmande - poe-
siens uppgift är att lugna själen, höja oss öfver jordelifvet, föra oss upp
i en renare luft, för ett ögonblick likson1 befria själen från kroppen.
Denna människans törst efter skönhet kan ej tillfredsställas af någon
existerande förbindelse mellan jordiska former. Fantasien måste af redan
existerande kombinationer ständigt skapa nya skönhetsformer. Utaf dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
