Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ellen Key: Slutord med Tillägg af redaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTORD.
VIII.
Farhågan att en kvinna, som till medvetet ideal har själfhäfdelse under
själfhängifvenhet, mister den omedelbara, friska ursprungligheten i de_
nna hän-
gifvenhet; farhågan att äktenskapet skall gå under, ifall stödet för dess utveck-
ling- icke är band och bud utan dess egen lifskraft; farhågan att sedligheten
skall gå under, om ungdomen lär sig se kärleken mellan man och kvinna
som det centrala lifsförhållandet - alla dessa farhågor och hundra liknande
hafva alla en källa.
Denna källa ·är den kristna lifsuppfattningen, hvilken rubbat antikens stora,
•
sunda, starka visshet om naturens helighet. Den kristna lifsuppfattningen förde
med sig att det naturliga i och för sig ansågs oheligt; det mänskliga i och
för sig syndfördärfvadt; själfviskheten i och för sig som det stora onda och det
jordiska lyckokrafvet som den största själfviskheten.
Därför står nu mera, sedan den fyllt sin stora kulturuppgift - altruismens
utveckling – den kristna lifsåskådningen som hinder för den enhetliga åskåd-
nmg, ur hvilken slutligen mänsklighetens lycka skall flöda.
Ingen, som tänker eller känner djupt, drömmer att den lyckan skall bli
snart vunnen. Den fullkomliga idealismen, tron på människonaturen som innerst
god, kommer endast att småningom genomsyra tillvaron, och till dess blir, för
flertalet, lidandet deras egentliga del af friheten. Och äfven för de få, hvilka
förhållandena medgifvit lyckan, måste denna bli ofullständig i samma mån,
som de äga sympati för allt lidande omkring dem. Men framför allt blir lyc-
kan länge sällsynt, emedan genialiteten för lycka är så sällsynt, ja, mest säll~
synt af all genialitet. Den innebär att nalkas lifvet med en tiggares ödmjuk-
het, men behandla det med en furstes stolta generositet; att ägna dess helhet
en stor diktares djupa förstående och hvarje dess ögonblick ett litet barns
hängifna enfald.
Lyckan ligger således långt framför mänskligheten. Men hon skall börja
med att våga vilja den. Det är detta mod kristendomen brutit, då den från
jorden riktade själen endast mot evigheten, och gaf försakelsen högsta platsen
på · den etiska himlastegen. I den Umwerthung aller Werthe, som nu för-
siggår, är det erkännandet af lyckan, som högsta fullkomlighetsform, hvilket
förberedes.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
