Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Cecilia Bååth-Holmberg: Ernst Trier. En den nordiska folkhögskolans märkesman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 ERNST TRIER.
en lucka i ledet. Af de unge studenterna blefvo snart män med i Dan-
mark älskade och uppburna namn. Jag behöfver endast nämna höjeste-
retssagförer Octavius Hansen, professorerna Henrik och William Scharling1
folkhögskoleföreståndaren, kaptenen i armen och fil. dr. J. Nörregård,
hvars universitetsföreläsningar täfla med Brandes’ i popularitet, den högt-
stående presten och skarpsinnige teologiske författaren Otto Möller, m. fl.
Trier ägde dessutom en annan, uteslutande konstnärlig vänkrets, til1
hvilken hörde många äldre personer, t. ex. J. P. E. Hartmann, Emil Hart-
mann, Winding, Marstrand, Henrik Hertz m. fl. Genom dessa vänskaps-
band med många af danska folkets ypperste blef hans hjärta och håg
tidigt fyllda af sympati för och kärlek till såväl poesiens och konstens
rika skatter som den kristna trons stora och sköna sanningar.
Ty Ernst Trier var kristen jude, en israelit utan svek. I hans ung-
dom blefvo hans hjärtas strängar stämda, hans lif fylldt af toner. Det
blef en mångfald af starka, skiljaktiga och dock samklingande sådana, så
att de förmådde genljuda under hans hela lefnad. Detta bevarade hans
sinne ungt och friskt ännu, sedan hans hår grånat och hans kroppsliga
hälsa blifvit bruten. Det gaf den ungdomliga kraften och elden åt hans.
ord, hvilka i förening med hans sydländska hänförelse för hvad han satte
högt förmådde rycka med sig Danmarks ungdom så som nästan intet:
annat; i tusental flockades under årens lopp denna omkring honom, och
mången, som i hufvudstadslifvets nervslitande kvalm blifvit viljeslapp och
lefnadstrött, som fylld af mörka tankar kom till honom för att söka själa-
bot, kände sig föryngrad af hans ungdom.
,., Ernst Trier ägde dessutom en rent af genial uppfattning af ung-
domen. Han förstod dennas psykologi, dess egentliga innersta väsen,
och på grund häraf kunde han finna och gripa den dolda midtpunkten ~
de ungas själar, kunde gifva impuls till en ädel, kraftig, andlig utveckling..
Denna blick för sant ungdomliga kraf, hvilka, huru tider och ideer skifta,
alltid förbli desamma, denna förlorade han aldrig. Att förstå sin tids.
ungdom är nämligen icke att tänka lika med denna i alla olika frågor,-
att ))följa med>> i ny och nedan, utan det är just att kunna uppfatta dess-
innersta andliga behof och gifva andlig näring åt dessa. Just detta var
en betydande sida af Triers uppgift.
1,Huru denne konstnärligt anlagde, geniale man kom att ägna sitt lif
åt det danska folkets ungdom, kom att i en afsides landsbygd börja en
verksamhet, hvilken i förstone å många håll bland de bildade klasserna_
var förhånad och oförstådd, en verksamhet, hvilken, likaledes i förstone,,
kräfde försakandet af allt, hvarvid han i sitt fint bildade föräldrahem blif-
vit van, och att han gjorde detta med en hänförelse, som aldrig mattades,_
med en jublande glädje, som aldrig vek från honom, detta har sin sär-
skilda historia. Och det står i närmaste sammanhang ·med Danmarks inre
historia under det 19:de århundradet.
Ernst Triers ungdom inföll nämligen i en tid af allmän lyftning, af
hög ideal schwung, som utmärkte decennierna i århundradets midt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
