Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Cecilia Bååth-Holmberg: Ernst Trier. En den nordiska folkhögskolans märkesman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST TRIER.
oehlenschläger-ingemannska diktningen behärskade ännu sinnena och fram-
kallade en romantisk-historisk tankegång, hvilken affödde stark kärlek till
Danmarks land, folkminnen, historia och folklif.
Denna riktning fick ett betydande tillskott i nordisk anda genom
Grundtvigs skaldesyner inom mytologiens område. I de sköna konster-
nas värld blef riktningen så småningom densamma. Björnsons och Ibsens
historiska dramer och folklifsskildringar, »Regens-Hostrups» dikter, Gades
och Hartmanns, äfven Kjerulfs och Reissigers musik och sång, Eissens
konstverk, Marstrands och Sonnes taflor - allt knöt sig till Danmarks
eller Nordens historia i forntid eller nutid.
Men det centrala i det andliga lif, som rörde sig företrädesvis bland
yngre teologer i allmänhet och den trierska vänkretsen i synnerhet, var
den religiösa och i fri kyrklig riktning gående väckelse, som hade sin
utgångspunkt dels från Danmarks öfver hufvud taget rika religiösa lif –
jag påminner endast om namnen Grundtvig, Kierkegaard, Mlinster och
Martensen m. fl. - dels från den förstnämndes mäktiga personlighet, han,
i hvilken en sällsynt storartad förening ingåtts mellan det nordiska och
det kristligaj han, som genom sin salmdiktning, sina tal, sina föredrag,
sin polemik satte nya ideer i rörelse och eldade mer än en generation.
Så uppstod »nationalismen>>, den rent danskt-folkliga riktningen. Den
åsyftade det danska folkets pånyttfödelse i nordisk och kristen anda, ut-
vecklingen af borgerlig frihet och folklig upplysning; den undanträngde
allt mer den kosmopolitiskt-liberala tankegång, som efter grekiska res-
ningen I 82 5 och julirevolutionen I 830 vunnit insteg bland ungdomen. En
kompromiss ingicks dock till en tid; det »national-liberala>> partiet upp-
stod, hvilket visserligen kämpade för folkets frihet och politiska rättig-
heter, men hyste desto förnämare förakt för dess sanna upplysning.
Men just denna senare utgjorde en hufvudpunkt i Grundtvigs arbete
för sitt folk. Son1 en lifssak för Danmarks framtid är den uppfattad af
alla hans lärjungar, i nuvarande tid ett betydligt antal af danska nationen.
Och Grundtvigs beståndande betydelse ligger ej minst däri, att han blef
en väldig tolk för detta folkliga upplysningskraf: med ökade politiska
rättigheter skulle följa ökad upplysning. Grundtvig påpekade, att med
det »folkelige statsraad», hvarmed menas »stcenderanordningen>
> af maj
I 83I och enligt hvilken äfven bönder erhöllo plats i representationen., in-
trädde ett Hytt skede i Danmarks historia, som gjorde en dansk folklig
högskola alldeles nödvändig, enär folkfrihet utan motsvarande folkupp-
lysning vore mer farlig än gagnelig. Det var framför allt landsbygdens
vuxna ungdom., som skulle bli delaktig af denna upplysning; den skulle
väckas till lefvande intresse för den historiska utvecklingen., vinnas för ett
patriotiskt., humant och kristligt åskådningssätt. Detta skulle ske i denna
folkliga och patriotiska, varmt kristna högskola, hvari modersmålet skulle
intaga första platsen., och hvars enkla., men stora uppgift skulle vara: att
upplysa detta folk om dess egen natur, dess fosterland, historia och för-
fattning o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
