Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - I. Flodström: Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på
den svenska spannmålsmarknaden.
Det är en allom bekant sak, huru spannmålspriserna sedan mer än
tio år tillbaka med mycket få och ovaraktiga afbrott hållit sig på en
ståndpunkt, som försatt jordbruksnäringen i en lindrigast taladt brydsam
ställning. Och detta gäller icke endast vårt, utan det gäller hela det
västliga Europas jordbruk. Öfverallt klagar man öfver den outhärdliga
konkurrensen med i främsta rummet Nordamerika, Indien och Ryssland.
Öfverallt hafva jordbrukarna mer eller mindre enträget yrkat på statens
mellankomst och hjälp, och i närvarande stund ha de också i flertalet af
mera betydande europeiska länderna erhållit denna hjälp i form af ofta
ganska höga skyddstullar.
Det är icke min mening att här diskutera frågan om skyddstul~,
hvarken i allmänhet eller för jordbruket i synnerhet. Det är dock en
on1ständighet, som det synes mig att man icke tillräckligt har beaktat,
och som särskildt för ett mindre land sådant som vårt är af ganska stor
betydelse; det är det inflytande som de i främmande länder faktiskt be-
stående skyddstullarna kunna utöfva på vår egen spannmålsmarknad. Och
om man verkligen icke förbiser detta inflytande, så gör man sig dock
både bland protektionisterna och å frihandelssidan oftast mycket falska
föreställningar om dess storlek och betydelse.
Frihandelns grundsats är att icke genom något konstladt skydd.
komma en inhemsk näring till hjälp i konkurrensen 1ned andra länder;
som af natur- eller kulturförhållanden äro mera gynnade; man bör, säger
den, öfverlåta den ifrågavarande näringen åt sina egna krafter att arbeta
sig fram till en sådan ställning att den utan statens mellankomst förmår
uthärda trycket af konkurrensen. Men om till detta tryck, som jag skulle
vilja kalla ))naturtryck», kommer ett annat af helt och hållet konstlad art,
ett tryck som icke har det minsta att göra med mer eller mindre gyn-
nande naturliga och bestående förhållanden, så kan det väl knappast med
fog kunna förnekas, att det är statens skyldighet, just såsom sådan, att
träda emellan för att underlätta kampen med åtminstone detta konstlade
tryck. Och af ett sådant konstladt tryck lider det svenska jordbruket i
hög grad. Det är det tryck som utöfvas af främmande länders tullsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
