Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - I. Flodström: Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLANDETS SPANNMÅLSTULLAR OCH SVENSKA SPANNMÅLSMARKNADEN. 2 1 3
Om utbudet från de exporterande länderna genom höga importtullar i
några importländer där förlorar i kraft, riktar det sig naturligtvis med
öfverskottet af denna kraft mot de länder som endast hafva låga tull-
satser eller kanske inga alls, och >maturtryckeb där ökas alltså med ett
nytt, som man kunde kalla »tulltryck».
Naturtrycket är svårt att mäta i penningar, och de skyddstullar, som
man kan finna sig föranlåten att införa, blifva därför alltid i viss mån
godtyckliga. Tulltrycket däremot är åstadkommet genom i penningar
åsatta importtullar och kan uppskattas i penningar. Det är en sådan
uppskattning _
som här skall -
försökas*.
Låtom oss antaga ett eller flere exportland A, som exporterar I oo
enheter spannmål till tio im.portländer B, C, D o. s. v., hvilka hvart och
ett emottager en tiondedel’ af denna export, alltså I o enheter hvartdera.
Landet B anser sig nu icke böra· införa någon skyddstull å spannmål,
trots det att dess jordbruk har rätt svårt att konkurrera rned det af na-
turen gynnade A. Men landet C inför en vacker dag en skyddstull af
I kr. pr enhet spannmål. B finner nu, att A hellre söker vinna afsätt-
ning för sitt spannmålsöfverskott i B och D och alla de andra länderna,
’ som icke infört tull, än i C, där dess utbud möter ett visst motstånd i
följd af den där åsatta importtullen. Vill nu B göra motstånd mot denna
ökning i A:s utbud, som icke beror på naturliga omständigheter utan
endast på konstlade statsåtgärder, så måste det bekväma sig till en
liten tullsats äfven det, dock icke så hög som I- kr., ty det vore skydds-
tull, utan en mycket lägre_
. 10 öre anses tillräckligt för att mota den
lilla ökningen i trycket från A:s utbud. - Men så inför också landet D
en skyddstull af I kr. Tulltrycket blir nu större, jämnt dubbelt så stort
som när endast C hade skyddstull, och under antagande att IO öre var
den riktiga tullsatsen för att neutralisera det då rådande tulltrycket, så
måste tullsatsen bli dubbelt så stor, d. v. s. 20 öre, för att bilda motvikt
mot det nu fördubblade -tulltrycket. - Slutligen befinnes det en dag,
-att samtliga importländerna utom B hafva infört I kronas tull; de ha
sålunda allesammans tullskydd, och B uppbär ensamt hela tulltrycket.
·Man kunde nu vara frestad att införa en tull af I kr. äfven i B, när det
·står så ensamt i striden, hvarigenom det komme på jämn fot med de
öfriga importländerna i förhållande till världshandeln, men detta blir dock
- efter B:s principer - för mycket. Om nämligen samtliga importlän-
de.r antoge · en tullsats af I kr., så blefve detta en ren protektionisttull,.
och en sådan vill icke B vara med på. Och det är .icke heller alldeles.
nödigt. Det behöfves nog en mycket hög tull för att möta det alltjämt
1
~ Det bör observeras, att de tulltrycksvärden, som nedan uträknas, icke sammanfalla.
till beloppet med det verkliga pristrycket eller den prisnedsättning som tulltrycket framkallar.
Tulltrycket skulle kunna definieras såsom ett (större eller mindre) pristryck, som kan neutrali~
seras medelst en tullsats lika hög som det beräknade tulltrycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
