Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - I. Flodström: Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 UTLANDETS SPANNMÅLSTULLAR OCH SVENSKA SPANNMÅLSMARKNADEN.
ökade tryck, som uppstått därigenom att nio länder af tio infört skydds-
tull~ men det är nog med 9 X 10 öre., d. v. s. 90 öre.
Tulltrycket utgörJ uttryckt i penningar) resultanten af de respektive
ländernas tullsatser och deras importJ så länge den var tullfri, alltså i
sist antagna fall I kr. X 90 spannmålsenheter == 90 kronor. Detta är
summan af det tryck, hvarmed »naturtrycket» af A:s export, som var 100
enheter., blifvit ökadt genom de åsatta tullsatserna. Fördeladt på de 100
enheterna utgör detta 90 kr. : 100 == 90 öre pr enhet.
Man skulle mot detta enkla beräkningssätt kunna vilja göra den
anmärkningen, att det genom tullar uppkomna trycket icke i verkligheten
blir så jämnt fördeladt som här teoretiskt antagits, utan att det måste
drabba det eller de länder, som ligga exportlandet närmast och som
sålunda i första hand måste bli utsatta för dess ökade utbud, i högre
grad än andra, till hvilka transportkostnaderna äro större. Detta tör nog,
åtminstone i någon mån, vara riktigt; men i fråga om världshandeln har
det i verkligheten föga att betyda. Af de västeuropeiska staternas hela
spannmålsimport kommer icke mindre än 80 proc. från Nordamerika., In-
dien eller Ryssland. H vad nu de båda förra områdena beträffar., så tör
det på det hela taget vara likgiltigt för dem., mot hvilket af de europei-
ska länderna de få rikta sitt utbud. Och on1 nu Ryssland, när t. ex.
Tyskland har infört en hög skyddstull., företrädesvis utbjuder sin vara
t. ex. till Sverige’) så är det visserligen Sverige som först utsättes för
tulltrycket. Men genom ökad export från Ryssland till Sverige blir nå-
gon annan exportör utestängd från en åtminstone närmelsevis motsva-
rande del af den svenska marknaden och nödgas sålunda att å annat håll,
låt oss säga England., söka ersättning för den i Sverige förlorade mark-
naden. Härigenom blir det tulltryck., som först drabbade Sverige., åter-
igen utjämnadt och någorlunda lika fördeladt på alla länder, som ha lägre
tull än den åsatta tyska tullsatsen, hvarigenom det först framkallades.
Vilja vi nu med ledning af ofvanstående undersöka, huru stort det
tulltryck är, som i närvarande stund tynger på vårt eget lands spann-
målshandel, så måste vi gå tillbaka till de tider, då ännu inga (nämn-
värda) spannmålstullar hade inverkat störande på omsättningsförhållan-
clena., då spannmålshandeln sålunda så godt som uteslutande bestämdes
af de naturliga förmåner eller olägenheter, som gjorde sig gällande i och
för de olika ländernas jordbruk., samt af transportkostnaderna. De natur-
liga förhållanden, som då rådde, kunna icke under dessa få år hafva un-
dergått någon väsentlig förändring. De faktiska förändringar., som verk-
ligen hafva inträdt, äro så godt som uteslutande beroende på konstla.de
åtgärder, och om dessa antagas bortfalla, skulle handelsförhållandena i
det närmaste återtaga det utseende, som de hade före dessa konstlade
åtgärders vidtagande. Man kan alltså antaga., att det är det normala för-
hållandet som återspeglas i spannmålshandelns tillstånd före tullperioden.
Denna tullperiod kan sägas hafva inträdt i och med det att Ty~k-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
