Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frans von Schéele: En engelsk fritänkare och hans åsikter om religionens framtid. Alfred Momerie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Welche Religion ich bekenne?
Keine von allen die Du mir nennst.
Und warum keine? Aus Religion."
ScHILLER.
Då jag som yngling en morgon ströfvade omkring på höjderna af Ilfra-
combe, sammanträffade jag med en äldre man, som inledde ett samtal med
mig. Vi funno behag i hvarandras sällskap och tillbragte dagen tillsammans.
jag erfor snart, att min följeslagare var »Rev. Mr. Dobney» från Maidstone,
en nonkonformist af ett visst anseende, hvilken jag ofta hört fördömas i följd
af hans kätterska åsikter i afseende på de eviga straffen. Vi talade om många
saker och personer, ibland andra äfven om Charles Kingsley. Mr. Dobney
yttrade sig mycket entusiastiskt om den ryktbare kyrkoherden i Eversley, en
entusiasm, hvilken Jag icke kunde dela. Jag hade blifvit uppfostrad i den
evangeliska läran. Jag hade själf blifvit »omvänd», såsom jag trodde, jag
»trodde på Jesus» och jag kände mig säker om himlen; jag tackade Gud,
att jag icke var som andra människor, ja, icke ens som denne kyrkoherde.
:Mr. Dobneys entusiasm föreföll mig ~ärför långt ifrån berättigad.
» Ja, jag antar», svarade jag, »att Kingsley var en god människa, men
han hade ingen religion.»
Härpå invände min följeslagare:
» H vad är religion?»
Jag blef förlägen och svarade icke. Ingendera af oss gaf någon defini-
tion på, hvad religion vore, men hade vi så gjort, torde helt visst min ha
blifvit så uttryckt, att med religion förstodes själarnes frälsning, hvaremot
Dobney utan tvifvel med begreppet religion skulle ensidigt ha betonat kärleken
till det goda. Vi två representerade sålunda de båda olika·grundströmningarna
1 hela människosläktets religiösa åsikter.
Ordet r e1ig i o n har sannolikt, såsom redan Cicero antog, ursprungligen
sm språkliga härkomst från relegere, att bry sig om, gifva akt på, värdera*.
Men må därmed vara hur det vill, själfva ordet användes ständigt för att ut-
trycka det högsta och viktigaste mål för en människa att eftersträfva och för
den större delen af mänskligheten, som jag den morgonen hade skammen att
representera, är ju befrielse från straff det förnämsta uttrycket för detta efter-
’(, Relegere är motsatsen mot negligere, som förut skrifvits neglegere: att försumma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
