Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frans von Schéele: En engelsk fritänkare och hans åsikter om religionens framtid. Alfred Momerie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 RELIGIONEN OCH DESS FRAMTID.
- - - - - - - – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
kännande af Gud. Det är ett misstag att tala om religion och moral, som
om de kunde existera helt och hållet vid sidan af hvarandra. Det finns ingen-
ting som kan kallas idel moral, och eJ heller existerar något som kan kallas
idel religion i ordets goda bemärkelse. I ett moraliskt lefverne ligger åtmin-
stone underförstådt ett erkännande af Gud. Ett moraliskt lif är allt, hvad Han
kan fordra af oss, allt hvad vi kunna göra för Honom. Därför kan en per-
son, som antager, att han ej tror på Gud, behaga Honom lika väl, om ej
bättre, än mången, som tror sig tro på Honom.
"Abou Ben Adhem (öke sig hans stam!),
Stod upp en natt från en djup fridens dröm
Och såg i månskenet uti sitt rum,
Som öfvergöts och sken som liljan hvit,
En ängel, skrifvande uti en bok.
Men drömmen hade gjort Ben Adhem djärf
Och till gestalten i sitt rum han sad’:
’Hvad skrifver du?’ Och ängelen såg opp
Och med en blick af ljuflig harmoni
Han svarade: ’De namn som älska Gud.’
’Är mitt bland dem?’ sad’ Abou. ’Nej, ej ditt.’
Då sade Abou, tystare än förr
Men med förtröstan: ’Jag får be dig då
Skrif mitt, som ett som älskar människor.’
Och ängeln skref och flög. Natten därpå
Kom han tillbaks och visade de namn,
Som lyckliggjorts af kärleken till Gud.
Och se! Ben Adhems namn stod allra först!"
Moral är början till en sann religion, en religion som ännu ej kommit
till fullt medvetande om sig själf. En person, som gör Guds vilja, bör ej
kallas gudlös, endast därför att han begått ett misstag i metafysik.
Men icke dess mindre är ateism ett metafysiskt misstag. Det finns tre
argument för Guds tillvaro, som tillsammans nästan utgöra bevis därför.
I. Naturens likformighet. Det är första steget i bevisföringen, men ge-
nom en märkvärdig förvirring af de logiska begreppen, så hafva positivisterna
pegagnat detta såsom ett anti-teistiskt argument. » Vår förmåga att kunna
förutse och behärska naturfenomen tillintetgör tron, att de äro styrda af om-
bytliga viljekrafter», säger Comte. Just så. Men en sådan tro kan icke hysas
af någon filosofisk teist. Ett verkligt oregelbundet fenomen skulle vara ett
uppenbarande af fullkomligt djäfvulsk art. Ehuru naturens regelbundenhet i
och för sig icke är nog att bevisa Guds tillvaro, så skulle dock naturens
oregelbundenhet vara nog att vederlägga den. Teism (tron på ett väsen, som
förtjänar att kallas Gud) kunde icke stadfästas, förrän naturens likformighet
blifvit upptäckt. Vi måste upphöra att tro på många föränderliga viljor, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
