Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frans von Schéele: En engelsk fritänkare och hans åsikter om religionens framtid. Alfred Momerie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 RELIGIONEN OCH DESS FRAMTID.
detta ställe ej längre. Vår enda lycka består i att under denna mellantid få så många puls-
slag som möjligt."
Njutning är alltid njutning, mer eller mindre. Men kampen för fullkom-
lighet är smärtsam och 1 detta lif åtminstone utan framgång. Att uppoffra
njutning för karakterens förädlande - om man nämligen förkastar odödlig-
hetsteorien - vore att uppgifva det säkra för det osäkra, verkligheten för en
chimere, det möjliga för det omöjliga. Konsten att lefva måste vara i öfver-
ensstämmelse med vår omgifning. Men om det ej finns något lif efter detta~
så är hela universum omoraliskt allt igenom och all sträfvan efter godhet hos
det mänskliga släktet höjden af galenskap. Därför kommer framtidens reli-
gion, om den är förnuftsenlig, att omfatta begreppet om odödlighet.
Kommer framtidens religion att kallas kristendom? Nej - icke om v1
med kristendom förstå kristendomens kristendom. Det har jag redan bevisat.
Ja - om vi med kristendom förstå Kristi kristendom. Såsom stöd för detta
påstående tror jag mig ej kunna göra bättre än att i läsarens minne återkalla
några af vår tids störste tänkares yttranden.
Så säger t. ex. Matthew Arnold:
"Allt eftersom världens lopp stadfäster rättfärdighetens öfverlägsenhet, fastställes också
under världens lopp, hvad denna rättfärdighet verkligen är, nämligen en sann kristendom."
John Stuart Mill säger:
"Hvad som än kan tagas ifrån oss genom en rationell kritik, så skall dock Kristus
alltid kvarstå som en personlighet ensam i sitt slag, icke mera olik alla sina föregångare än
alla sina efterföljare . . . . . . Man kan ej säga, att religionen gjort ett dåligt val, då hon
valde denne man såsom idealet af en mänsklighetens representant och vägvisare; och svår-
ligen skall man kunna finna ett bättre öfverförande af dygderegeln från det abstrakta till det
konkreta än genom att försöka lefva så, att Kristus skulle gilla vårt lif."
Carlyle säger:
"Om man än gladt erkänner och tacksamt tillägnar sig, hvad Voltaire bevisat eller hvil-
ken som helst annan man bevisat eller kommer att bevisa, så kan dock den kristna religio-
nen, då den nu en gång finnes till, ej åter försvinna. Huru förmörkade minnena af denna
tro än må vara - och sannerligen hafva världens gröfsta passioner i hvarje tidsålder gjort sitt
bästa för att utplåna den i de flestas hjärtan -, så finner hon dock i hvarje ren själ, hos
hvarje skald och vis man en förespråkare, · en ny martyr, tills slutligen världshistoriens stora
bok slås igen och människans öden på denna jord blifvit fullbordade."
Och slutligen säger Renan:
"Par une destinee exceptionelle le christianisme pur se presente encore, au bout de
dix-huit siecles, avec le caractere d’une religion universelle et eternelle. - La religion de Jesus
est a quelques egards la religion definitive. Apres lui il n’y a plus qu’a developper et a
feconder. ’Christianisme’ est devenu presque synonyme de ’religion’. Tout ce qu’on fera en
dehors de cette grande et bonne tradition chretienne, sera sterile. Quels que puissent etre
les transform ations du dogme, Jesus restera en religion le createur du sentiment pur. Quels
que puissent etre les phenomenes de l’avenir, Jesus ne sera pas surpasse. Tous les siecles
proclameront qu’entre les fils des hommes il n’en est pas ne de plus grand que Jesus."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
