- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
277

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGLANDS PARLAMENTAR1SM. 2 77
tiska staterna utgjorde kyrkan, som icke längre hyllade ett utländskt öfverhuf-
vud, blott en gren jämte de öfriga af den monarkiska ämbetsmannaförvaltningen.
* *

*


Det karakteristiska för den engelska statslitvecklingen i motsats till den
kontinentala består förnämligast däri, att behofvet af en byråkratisk statsförvalt-
ning icke gjorde sig gällande vid öfvergången från medeltiden till nyare tiden.
Statsenheten var sedan gammalt stadgad genom en sammanhängande riks-
styrelse, som under kronans kontroll enligt en allt mer utbildad lagstiftning
utöfvades af ämbetsmän, tillsatta bland landsändarnes bofasta befolkning. De
oordningar, som insmugit sig under de dynastiska striderna, kunde af det nya
konungadömet efter magnatväldets själfupplösning stäfjas med tillhjälp af det
häfdvunna selfgovermnent, utan att ett nytt förvaltningsmaskineri genom en sär-
skild yrkesklass behöfde tillskapas. Visserligen föranledde nödvändigheten af
en fastare organisation konungamaktens förstärkning, men denna dess ökade
styrka innebar icke i och för sig en fientlig motsats till den gamla själfstyrel-
sen, som i England icke hade varit i tillfälle att urarta till ett hinder för cen-
tralmyndighetens verksamhet.
Ej heller förelågo i Englands yttre politiska ställning några orsaker, som
måste framtvinga upprättandet af en stor yrkeshär jämte den därmed samman-
hängande förvaltningsapparaten. För vidtutseende krigsföretag på kontinenten
saknades tillräckliga frestelser och utsikter. För tillfälliga diversioner, mesta-
dels i syfte att underlätta örikets själfförsvar, förslogo de legotrupper, som för
hvarje gång kunde värfvas utan synnerlig finansiell ansträngning. Inomlands
hade kronan föga mer än milisen och sin lifvakt att tillgå emot upprorsmakare
och de britiske grannarne. Den engelska flottan uppväxte först småningom i
anslutning till enskilda kapareföretag, och dess uppsättning och underhåll kunde
icke, på samma sätt som organisationen af en landarme, åvägabringa en genom-
gripande förändring af hela styrelsesättet.
Konungadömet hade således ingen anledning att söka afskaffa det från
medeltiden ärfda selfgovernment-systemet såsom öfverflödigt eller hindersamt.
Tvärtom befästes och utvidgades detta genom de nya statsfunktioner, som an-
förtroddes åt dess målsmän i följd af kyrkans indragning under den kungliga
suprematien. Elisabeths fattigvårdslagar beteckna, utom statens öfvertagande
af en ny social kulturuppgift, tillika själfstyrelsens utsträckning till ett nytt om-
råde. Och i sammanhang därmed skärptes äfven de lokala myndigheternas
polisbefogenheter och skyldighet att vårda menigheternas ekonomiska intressen.
Sådana uppdrag, som i andra länder öfverlämnades åt aflönade fogdar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free