Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLANDS PARLAMENTARISM. 2 79
trädde olika meningar om kyrkans rätta och kristliga författning, antingen hon
skulle styras af vigde biskopar eller af valde församlingsäldste o. s. v. Dessa
meningar inverkade äfven på uppfattningarna om statens styrelse, och de kyrk-
liga partiintressena föranledde statsrättsliga teorier, som afsågo att genomföra
en konsekvent samhällsordning inom så väl stat som kyrka. Den verkliga
politiska utvecklingen rättade sig likväl icke efter dessa teorier, utan följde sina
egna inneboende bestämningsgrunder, som åter betingades af förvaltningens
beskaffenhet.
Här kan det icke komma i fråga att redogöra för det sjuttonde århun-
dradets engelska revolutioner, hvilkas allmänna drag äro tillrä<;:kligt kända.
Hvad deras resultat, det adertonde århundradets engelska parlamentarism, i
själfva verket betyder från historisk synpunkt, torde däremot förtjäna att fram-
hållas.
I korthet kan det sägas, att denna parlamentarism icke betecknar en viss
statsläras seger, utan en egendomlig förbindelse mellan centrala och lokala
styrelseorganer. En absolut monarki, stödd på gudomlig rätt och en katolsk
eller episkopal kyrkoförfattning, såsom Stuartarne hade velat, kunde icke upp-
rättas i England, emedan dess oumbärliga faktiska underlag, en byråkratisk
förvaltning, saknades och ej var af samhällets behof påkallad. Lika litet kunde
en demokratisk republik, stödd på en presbyteriansk eller independistisk kyrko-
författning, i längden häfdas emot den samhällsklass, som genom sin personliga
verksamhet inom själfstyrelsen garanterade en regelbunden styrelse och rätt-
skipning. Makten måste tillfalla just denna samhällsklass, den engelska gentry,
som under ett århundrades politiska hvälfningar utvecklade sig till en rege-
rande aristokrati af sa11:ma karakter och skicklighet som den romerska nobili-
teten efter lösningen af striderna mellan patricier och plebejer. Och inom
denna aristokrati tillföll ledningen den kraftiga politiska organisation, som under
namn af whzg-partiet lyckats åvägabringa den praktiska utjämningen af mot-
satserna inom statslifvet. Den engelska parlamentarismen grundar sig inga-
lunda ·på en teori om partiernas likaberättigande, utan begynner med ett enda
partis faktiska och långvariga öfvervikt.
De konstitutionella grundsatser, som whigpartiet formulerade och förfäk-
tade, voro icke dessisammanhållande band, utan snarare uttryck eller omkläd-
nad för dess politiska intressen. Parlamentets rätt att bestämma öfver tron-
följden häfdades~ emedan partiet i ett dynastiombyte fann en borgen för sin
maktställning. Underhusets betydelse af en folkrepresentation och dess därpå
grundade:företräde framför öfverhuset häfdades, emedan de stora whiglorderna
genom sitt inflytande öfver valkorporationerna lättare kunde skaffa sig majoritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
