Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 ENGLANDS PARLAMENTARISM.
i underhuset än bryta sma mera själfständiga ståndsbröders opposition. Mini-
stärens solidaritet inbördes och med underhusmajoriteten betonades, emedan
sålunda i själfva verket regeringen fördes af ett utskott ur det rådande partiet.
Den statsrättsliga fiktionen spelar lika stor roll i Englands som i Roms poli-
tiska lif.
\Vhigpartiets makt berodde ytterst på dess förmåga att genom en klok
och lycklig politik tillvarataga icke blott sina egna, utan hela statens intressen
inåt och utåt. Inre samhällsreformer, som kräfde nya institutioners upprättande
och organisering, voro icke af nöden och påyrkades ej af inflytelserika folk-
klasser. 1\!Ien själfstyrelsen utbildades i detalj mer och mer genom en parla-
mentslagstiftning, som icke utgjorde en partisak, utan i lika måtto kom det
från regeringen undanträngda som det styrande partiet inom aristokratien till
godo och äfven något så när tillfredsställde folkets behof af en ordnad och
framåtskridande förvaltning. De aflönade statsämbetena, som icke voro sam-
manslutna till mäktiga byråkratiska förvaltningsgrenar, kunde ej blifva farliga
för den aristokratiska själfstyrelsen, utan stodo till den parlamentariska rege-
ringens förfogande och bortgåfvos ·ofta som premier åt anhöriga och gamla
eller nyvunne partivänner. Statskyrkan och hennes prästerskap förknippades
med aristokratiens intressen genom regeringens biskopsutnämningar och patro-
natsinnehafvarnes kallelser, men de protestantiska sekterna försonades genom
en utsträckt tolerans, som i många fall öfverskred de bestående lagarnes bok-
stafslydelse. Katolikernas utestängning från offentliga och delvis äfven privata
rättsförmåner öfverensstämde med det underlägsna torypartiets och den stora
massans af engelska folket fördomar, liksom ock med Englands intressen mot
Irland. Framför allt förstod whigpartiet att genom sitt förbund med Londons
köpmannavärld öppna nya banor för den engelska kolonisationen och sam-
färdseln.
Partimotsatserna inom parlamentet rörde icke längre några konstitutionella
tvistefrågor, utan dels utrikespolitikens riktning, dels rent personliga rivalitets-
spörsmål. \Vhigpartiets öfvermakt bröts genom dess eget sönderfallande ·i kot-
terier i samband med den amerikanska och den franska revolutionens åter-
verkan på Englands yttre och inre politik. Så småningom, efter ett förvirradt
öfvergångsskede med svaga regeringar och splittrade parlamentsfraktioner, ar-
betade sig ett nytt toryparti fram, sedan antipatierna emot den hannoverska
dynastien hunnit föråldras och falla i glömska. Sålunda uppstod en med whig-
partiet rivaliserande politisk organisation, som stödde sig på andra grupper
inom samma styrande samhällsklass och i sin ordning uppbar regeringen under
det napoleonska tidehvarfvets för Englands världsvälde så betydelsefulla kriser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
