Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - J. A. Eklund: Karrikatyrer af Kristusbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 94 KARRIKATYRER AF KRISTUSBILDEN.
nu visserligen påstå, att med större talang skulle något bättre i samma väg
kunna åstadkommas än denne stackars drömmare. Men - om också möj-
ligen en mera estetiskt sann målning - knappt en väsentligen bättre, så länge
man utgår från samma förutsättningar.
Det är kanske i synnerhet i tvenne afseenden man karrikerar Kristus i
den riktning den citerade förf. gjort. Man gör honom till en representant för
den obegränsade, obetingade själfuppoffringen för andra. Och man gör honom
till en förkrympt varelse, för hvilken så godt som allt mänskligt är främmande.
Det är modernt att fatta all religion såsom ett oklart drömmeri. Därför
blir Kristus en sådan där blåögd drömmare, en svärmare utan tankeklarhet
och viljekraft, tvärtemot vittnesbörden om den historiske Jesus af Nazaret.
Det karakteristiska för Kristus skall vara kärlek. Denne svärmare skall
vara en person, som förstod endast en sak: kärleken. Men egentligen är
denna s. k. kärlek endast af samma rang som t. ex. djurhonans drift att offra
sig för sina ungar. Och »medellös» som denna kärlek är kan den endast
åstadkomma medlidandets tårar, litet lekamlig hjälp, litet vård, kanske också
litet till mat åt behöfvande. Visserligen talar förf. om synd. Och _hon säger
att »fallna kvinnor med död och hat i sina blickar, tjufvar, mördare och de
som hyste själfmordstankar lyssnade till hans ord och började ett nytt lif».
Hur denne Jesu ord kunna åstadkomma en så kraftig verkan, är icke lätt att
förstå. Sådana beskedliga varelser som denne har världen sett många utan
att taga synnerligt intryck däraf. Underbart är, att hans mor t. o. m. faller
ned för sonen och tillbeder: »Min Herre och min Mästare!» Det förefaller
gruffigt osannolikt och omotiveradt.
Det synes emellertid verkligen vara möjligt, att ej blott förf., utan också
de tidningar, som med glädje aftryckt stycket, tro, att Jesus af Nazaret, äfven
om han varit sådan som denne återuppståndne, skulle hafva lämnat sådana
spår efter sig i historien, som han gjort. Somliga människor tro så mycket.
Med litet eftertanke borde man väl annars finna, att en Kristus, sådan som
amerikanaren, skulle varit absolut »oskadlig». Man skulle nog icke fallit på
den tanken att taga honom af daga. Han hade icke räckt till att vara en
förargelse för judarne.
Man brukar påstå, att evangeliernas Kristus väsentligen är diktad. Då
borde man emellertid erkänna, att deras författare diktat med ojämförligt större
talang och realism och förmå ge vida större illusion än våra moderna diktare.
Hos de förra är det åtminstone proportion mellan orsak och verkan. Hos
de senare - man kan gärna taga med både Renan och Tolstoy - saknas
sinnet för denna proportion. Möjligen beror det på, att man betraktar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
