- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
317

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bokanmälningar och litterära notiser - Några statistiska jämförelser - Alkoholisters själfförbränning - Om de politiska partierna i England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
Men det finnes ett område, där Sverige har den mest framstående platsen
bland Europas a11a stater, och det är inom folk bildningens, för så vidt man
kan bedöma denna efter fåtaligheten af dem, som inom landet sakna förmågan
att läsa och skrifva. I Sverige är det blott 0, 2 0
/o af den öfver 8 år varande
befolkningen, som räknas till dessa analfabeter; redan i Norge är siffran något
sämre, 0,3 °/o; Danmark står i detta hänseende midt emellan de båda andra
skandinaviska länderna, och äfven i Tyskland är det icke en på hundra, som
saknar skrif- och läskunnighet. Men i England är detta förhållandet med 6 °.o
af befolkningen, i Nord-Amerikas Förenta stater med 7 °,’o af den hvita be-
folkningen, i Frankrike ·med 28 °/o, i Italien med nära hälften; och i Ryssland
är det icke fullt 1
/4 af befolkningen, som kan läs- och skrifkonsten. Där
räknar man ock i medeltal en folkskola på 2, i 96 invånare, under det att
Norge, som bland Europas stater i det hänseendet står högst, har en folkskola
för hvar 270:de invånare och Sverige en för hvar 443:dje.

*


Alkoholisters själfförbränning. Möjligheten däraf har på sista tiden
åter kommit under diskussion särskildt med anledning af en interview som en
medarbetare i tyska tidskriften Das Magazin fz"ir Litteratur haft med E m i1e
Z o 1a. Den ryktbare franske naturalisten har nämligen som bekant i »Le Docteur
Pascal» låtit en af personerna, den gamle drinkaren Antoine Macquart, sluta sina
dag;ar genom »combustio spontanea», d. v. s. genom att hans kropp i följd af
sin oerhörda uppblandning med sprithaltiga ämnen b1ir brännbar och en vacker
dag genom askan från tobakspipan verkligen fattar eld och på några timmar
helt och hållet brinner upp.
Det är icke första gingen en liknande skildring förekommer inom den
moderna romanlitteraturen, ehuru Zola med sin franska okunnighet i utländsk
litteratur ingenting visste därom. Redan 1834 använde M ar r y a t samma mo-
tiv i »Jacob Faithful», där hjältens moder genom dylik själfförbränning för-
vandlas till en askhög. Och några år därefter upptog Dick ens samma ämne
i »Bleak House», där den gamle excentriske köpmannen Krook slutar sina
dagar genom »spontaneous combustion », såsom Dickens kallar förloppet med
dess vetenskapliga term. Ja, i företalet i samma roman af år 1853 söker för-
fattaren med fakta och auktoriteters utlåtande styrka möjligheten af en sådan
själfförbränning. Om vi ej missminna oss, har äfven George E 1i o t i en af
sina romaner skildrat en själfförbränning af denna art, och det ehuru hennes
man G. H. Le w e s var en af de första som gent emot Dickens framställde
tvifvel på möjligheten af en sådan naturprocess.
I vissa franska medicinska arbeten liksom i en del nykterhetsskrifter kan
man än i dag få se dylik själfförbränning framställas såsom både möjlig och
verklig, men sedan Justus v. Liebig i sina »Chemische Briefe» och Li man
grundligt pröfvat frågan, kan man anse den inom den allvarliga vetenskapen
afgjord därhän, att man måste anse en slik förbränningsprocess omöjlig och de
därom berättade historierna i intet fall trovärdiga, utan oftast bärledande sig
från mord, som man sökt dölja genom offrets uppbrännande.
Karakteristiskt för Zolas realism är, att han inför den ofvannämnde tid-
ningskorrespondenten erkände, att han själf aldrig trott på möjligheten af en
sådan total själfförbränning, men ändå begagnade motivet i sin roman.
*


Om de politiska partierna i England har den bekante irländ~ke
parlamentsledamoten Just in M c Ca r t hy nyJigen skrifvit en intressant uppsats
i »North American Review».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free