Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bokanmälningar och litterära notiser - Om de politiska partierna i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
Han medgifver visserligen, att i det yttre fortfarande inom det engelska
parlamentet två stora partier stå mot hvarandra, ett som för tillfället är regerings-
parti och ett oppositionsparti. Men det är endast taktiska skäl, som så gruppera
parlamentsledamöterna under pågående politisk stridföring. Tränger man något
djupare, skall man snart finna, huru litet homogen hvardera af dessa parti-
grupper är inom sig, - att sålunda uttrycket grupper af partier är fullt på
sin plats, i det att hvardera af de stridande parterna omfattar en hel mängd
mindre partier eller politiska sekter.
Så urskiljer Mc Carthy, förutom de båda irländska partierna, ett skotskt
parti, hvars program går ut på home-rule för Skottland, ett walesiskt parti, som
kämpar för kyrkans skiljande från kyrkan i \Vales, ett parti för kvinnornas
politiska rösträtt, ett kolonialparti, som gjort till sitt mål en närmare politisk
förbindelse mellan kolonierna och moderlandet, ett nykterhetsparti o. s. v. Alla
dessa partier äro redan mer eller mindre organiserade. Därjämte finnas, utan
egentlig organisation, vissa naturliga grupper, som hvardera sammanhållas af
något gemensamt intresse - godsägarnes, bryggarnes, järnvägsbolagens intressen
o. s. v. Och äfven till dem måste de stora politiska partiernas ledare taga
hänsyn, för att de icke en vacker dag skola stå utan sina »djupa led» .
.Hvilken betydelse sådana hänsyn måste ha i det politiska lifvet, det
exemplifierar förf. åskådligt genom nykterhetspartiets alltmer stigande infly-
tande äfven i det engelska parlamentet.
>>Nykterhetspartiet har», säger han, »växt upp till en väldig makt i staten.
Hittills ha enligt gammal vana detta partis medlemmar röstat tillrnmmans med
de liberale, emedan de trott sig finna mera genkärlek för sin sak hos desse,
än hos tories. Men de skulle i samma ögonblick skifta partiställning, som
tories visade sig i stånd att lofva dem fullständig local option (rätt för kommu-
nerna att inom eget område förbjuda spritdrycksförsäljningen) och de liberale
gjorde front mot denna lag. De utgöra, liksom de irländska nationalisterna,
ett parti, som bildats för ett bestämdt enskildt syfte, för hvilket de äro färdiga
att sätta alla andra politiska hänsyn tillbaka.» Detta parti, som man i början
knappt ville taga på fullt allvar, har småningom vuxit till en sådan betydenhet,
att Mc Carthy, som själf intager en ganska tviflande ståndpunkt gent emot
deras ideal, dock såsom klok politiker håller före, att försöket med local option
förr eller senare måste göras i England - så populär har den tanken där
blifvit. Partiet räknar ock inom sina led tlte most spirited man i parlamentet,
sir vVilfrid Lawson, som är underhusets främste humorist och icke med salf-
velse, utan med blixtrande kvickhet kämpar mot a1koholförbrukn ingen.
Intressant är ock att se, huru arbetarnes representanter alltmera fått fast
fot i underhuset. Det är nu något öfver tjugu år sedan - 1874 - de första
afgjorda arbetarekandidaterna uppträdde i parlamentet. Den ene af dem, mr.
Mac Donald, är för länge sedan död, men den andre, mr. Thomas Burt. är
för närvarande understatssekreterare i ·handelsmin isteriet och, enligt Mc Carthy,
en af underhusets mest aktade ledamöter. Från grufarbetare har han själf ar-
betat sig upp, och genom själfstudier förskaffat sig en bildning, som sätter
honom i tillfälle att upptaga täflan med hvilken akademiskt bildad medtäflare som
he]st. Under årens lopp har antalet arbetarerepresentanter alltmera vuxit, och
nu ha slutligen äfven jordbruksarbetarne i mr. Joseph Arch erhållit sin talang-
fulle och energiske målsman. Äfven denne sätter Mc Carthy mycket högt;
likaså den särskildt från dockarbetarnes strejk bekante John Burns, som han
i synnerhet prisar för den förståndiga moderation, hvarmed denne vet att ej ut-
trötta parlamentet med sina önskningsmål, utan i stället klokt afvaktar ·det rätta
ögonblicket.
Bland alla dessa partier och fraktioner ha naturligen de politiska ledarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
