Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - J. A. Eklund: Om karakterslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om karakterslöshet.
I.
»Hurudan karl är egentligen herr X?» frågade jag någon.
»Ah, herr X>
>
, fick jag till svar, »det är just ingenting».
Och när jag lärt känna personen i fråga, fann jag, att det var slå-
ende sant. JustJ denna omedvetna »neutralisering» var så slående sann;
herr X. - ja, det var just ingenting.
Meningen är att börja ordentligt från början med en definition på
det jag skulle tala om. D. v. s. att söka svara på frågorna: hvad är
karakterslöshet? hvad är en karakter? Och därför börjar jag med det
mest elementära: med »varat». Skall man kunna med skäl tala om en
människas karakter, måste hon vara någonting. Icke som den ofvan-
nämnde herr X.
Vara någonting - men icke precis hvad som helst. Det står ibland
på statistiska formulär: Personens namn - - - hemvist - - - karak-
tcr. Det är visst icke formulärens mening att vara satiriska. Och prä-
sten är icke satirisk, då han skrifver under den sistnämnda rubriken:
skomakare, professor, litteratör o. s. v. Men ändå kan det råka till att
vara träffande sant, såsom ironi betraktadt, om det står i formuläret:
V. - - - karakter: författare. Det kan vara hela karakteristiken. V.
är icke någonting annat; man kan just ingenting annat säga om honom.
När här talas om karakter, så menas emellertid något annat. Det fordras
icke blott att vara skomakare, professor, författare, statsråd eller kung,
ty det kan man vara, utan att hafva karakter. Utan det gäller att vara·
någonting i 1nänniskoväg.
Men att försöka definiera begreppet människa vågar jag mig icke
på. Människan är det svåråtkomligaste, minst kända och nu för tiden
också nästan det minst studerade af alla föremål. ))På vetenskapens
nuvarande ståndpunkt» vet 1nan så godt som ingenting om människan.
Det beror sannolikt på~ att människan är något invärtes, som sitter så
långt inne, att man aldrig vid något vetenskapligt experiment påträffat
henne. Jag låter det därför stanna vid det _
oförklarade uttrycket: det
gäller att vara ett stycke människa för att man skall kunna sagas vara en
karakter.
Svensk Tidskrift I894. 6. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
