Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34° EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING.
godt år utmärkes städse af ett större antal giftermål och födelser än ett
dåligt år. .Befolkningens tillväxt går därför i en vågrörelse, parallel med
den ekonomiska ställningens förändringar.
De gynnsamma konjunkturerna i detta århundrade nådde som bekant
sin höjdpunkt i början af I 870-talet. Kullarna från hela detta årtionde -
barnen af de äktenskap som ingingos under de mer än vanligt goda första
åren däraf – äro därför i de flesta europeiska länder och särskildt i Tyskland
ovanligt stora, och dessa årskullar komma nu., den ena efter den andra, till
mogen ålder. De fordra att få inträda i det praktiska lifvet äfven de.,
och det måste beredas plats för dem. Ty i annat fall ha de ingen annan
utväg än att utvandra - om de kunna. Hittills har emigrationen till Ame-
rika varit den säkerhetsventil, hvarigenom Europas öfverflödiga arbetskraft
fått strömma ut. Men för tillfället är den ventilen stängd och kommer
kanske ej mer att öppnas, åtminstone ej till fullo; och den öfverflödiga
kraften blir hotande.* Under några af de senaste åren har man redan
iakttagit en utomordentlig tillströmning till Tysklands städer från dess
landsbygd. Städerna kunna dock ej i längden taga emot allt folk som
strömmar dit, och hvad skall sedan komma?
Här se vi hvad den framåtstormande utvecklingen har frambesvurit.
Europa får nu att tänka på, huru det trots det ekonomiska framåtskri-
dandets hämmade fart skall kunna bereda tillfällen till försörjning åt en
ungdomligt ifrig skara, som ännu i på hvarandra följande mansåldrar skall
framställa det obetvingliga krafvet på arbete och utkomst.
Det tjugonde seklets uppgift blir alltså att försöka afvinna produk-
tionen det yttersta af hvad den kan åstadkomma. Och då det måhända
icke är i stånd till att framtrolla ytterligare produktionskrafter., att ytter-
ligare i stor skala utvidga den nyss färdiga ekonomiska samhällsbyggna-
den, så kan utvägen knappast bli någon annan än den att försöka ställa
det så att man fortfarande kan trifvas därinom, att ordna de väldiga
krafter, som detta århundrade satt i rörelse,. för att af dem afvinna det
bästa möjliga resultat.
Näringsfriheten - det sista af de trenne hufvuddrag som karakteri-
serat det nittonde seklet - är icke längre mäktig att hjälpa. Den har
gjort sitt till att påskynda framåtskridandet, men under hägnet af de båda
andra faktorerna, ångkraftens tillgodogörande och den fria kolonisationen.
Blir den ej längre af dem så att säga legitimerad, så tör det komma att
visa sig, att den blir ett oting i stället för en välsignelse.
Men en återgång till det gamla näringstvånget är icke heller möjlig.
Det är fullkomligt oanvändbart för våra nya förhållanden. Och hvarmed
skall då näringsfriheten ersättas? Huru skola produktionskrafterna ordnas
för att ge större utbyte? Kunna de verkligen under nu gällande former
’(- Detta intressanta och betydelsefulla förhållande, för hvilket man ännu icke ~ågonstädes
i utlandet sy nes ha fått ögonen öppna, har först påpekats af den svenske statistikern G. Sund-
bärg (Det ekonomiska samhällslifvet, II, sid. 10 o. 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
