Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING. 353
befintliga resurser, som ligger i den för egen räkning och risk bedrifna
affärsverksamheten, faller bort i och med det att vinsten tillfaller det all-
männa. De försök som gjorts - af hvilka det mest bekanta tör vara de
efter I 848 års revolution i Paris upprättade s. k. nationalverkstäderna -
hafva i allmänhet icke utfallit tillfredsställande. Dock finnas exempel på
att dylika företag genom klok organisation kunna äga framgång; ett sådant
exempel är den bekanta ))familistären» i Guise, hvilken ägt bestånd sedan
I 859. Och de som icke lyckats, bära alltför mycket karakteren af till-
fällighet för att man af dem skulle kunna draga några bestämda s] utsat-
ser. De ha icke fått utveckla sig lugnt och ordentligt, utan alltför snart
förklarats för misslyckade och upphäfts, innan de i början oundvikliga
missförhållandena med erfarenhetens tillhjälp så småningom hunnit aflägs-
nas. De farhågor, som kunna hysas för följderna af alltför liten konkur-
rens och som i och för sig visst icke äro att underskatta, kunna emeller-
tid så godt som fullständigt aflägsnas med anordnande af ett klokt och
efter olika verksamhetsgrenar afpassadt lönesystcm. Det enskilda intres-
set kan nämligen mycket väl tillvaratagas genom att låta såväl förestån-
dare och ledare sotn biträden och arbetare erhålla en viss andel af vinsten.
I denna riktning göras redan nu ganska anmärkningsvärda försök och sträf-
vanden, såväl inom statsproduktionen som inom den enskilda verksam-
heten, och sommaren I 889 sammanträdde i Paris en internationell kon-
gress enkon1 för att behandla denna fråga. För enskildheter hänvisas till
ett nyligen utkommet arbete af d:r Johan Leftler : ))Om olika löneformer
med särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem». H ufvudsakligen med
ledning i tillämpliga delar af detta arbete må här några lätta antydningar
göras i den för vårt närvarande ämne synnerligen viktiga frågan.
Såsom i enskilda fall mycket lämpliga löneformer må anföras pre-
mielönerna: kvantitetspremier, som utbetalas för en större mängd arbete
än den vanliga, kvalitetspremier för arbetsproduktens godhet, och bespa-
ringspremier, hvilka utgöra belöningar för sparsamhet vid användandet
af råmaterial, noggrann omvårdnad om arbetsdjur, maskiner, redskap o. d.
Dylika premier användas ofta vid järnvägar i kollektiv form (d. v. s. att
de icke utdelas åt enskilda löntagare, utan tillfalla hela personalen gemen-
samt) och ha medfört stora besparingar i åtgången af kol, smörjoljor m. m.
Särskildt nyttiga ha de visat sig i förening med premier för punktlighet
(när förseningarna understiga ett visst n1aximum), för den rullande materi-
elens varaktighet o. s. v. På restauranger och hotell kunde sådana kol-
lektiva premier utgöra en god ersättning för drickspenningssystemet. För
jordbruket tör ett brutto-andelssystem vara ganska lämpligt; en form häraf
är det gamla s. k. hälftenbrukssystemet (egentligen ett delbrukssystern),
vid hvilket brukaren erhåller en viss andel af bruttoafkastningen. Ett
förbättradt delbrukssystem har i många år med glänsande resultat tilläm-
past af Mr Big1;on, ägare af stora egendomar i mellersta Frankrike. Brutto-
andelslön ansågs också af Pariskongressen vara den lämpligaste lönefor-
men vid hafsfiske; sin åsikt därom uttalar den i resolutionen: »att med
Svensk Tidskrift I894. 6. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
