Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 2 EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING.
righet att skaffa penningar än af tvekan om lämpligheten och den lyck-
liga utgången. Förhållandet blefve helt visst ett annat, om denna utväg
att slippa ifrån ett försök vore stängd, och nya uppslag skulle utan tvif-
vel under trycket af en offentlig opinion bättre tillvaratagas än nu, om
det också ej alltid kan gå med den skyndsamhet som det lifliga privat-
sinnet finner önskvärd.
Att nya uppfinningar mindre ofta och mindre gärna skulle komma
till stånd, sedan privatintresset icke mer hade någon del i dem, är en far-
håga som visst är alldeles oberättigad. Den mäktigaste driffjädern till
uppfinningar är ärelystnaden., icke begäret efter vinning, och uppfinnare
kunna och böra ju i hvilket fall som helst uppmuntras genom lämplig be-
löning. Att staten tar uppfinningar och ideer till sådana om hand kan
på det hela taget endast lända till deras fromma, ty många sådana bli
nu ofullbordade och glömda både af brist på kapital och af brist på sam-
verkan mellan sakkunniga personer.
Ehuru egentligen icke hithörande, kan jag dock ej underlåta att i
detta sammanhang med några ord bemöta den ofta gjorda invändningen
mot socialkapitalismen, att den helt och hållet skall tillintetgöra press- och
yttrandefrihet. Såsom stöd för denna mening drar man fram de exempel
på ofördragsamhet, som på det socialdemokratiska hållet ej sällan träda
i dagen. Det är dock att bemärka, att det blir en helt annan sak, när
hela samhället kommer in i den nya ordningen. Det finnes ingen anled-
ning att antaga, att det nya samhället, som består af samma individer
som det gamla, ehuru under en annan ekonomisk ordning, skall vara
mindre angeläget att värna tanke- och yttrandefrihet än det gamla var.
Samhällets andliga liberalism kan godt vara den samma under en annan
form för produktionen. Privatkapitalismen ger visst inga garantier för
yttrandefriheten; det ser man .af våra egna samhällens äldre historia och
1 våra dagar af Rysslands exempel.
Den fria konkurrensen var kanske privatkapitalismens svagaste sida,
men den är också dess starkaste. Konkurrensen har mycket fördärf i sitt
fö1je, men den har också mycket godt med sig, som ej får förbises. Det
är dess öf’verdrzfter, som äro så ytterst skadliga; i sig själf är den icke
skadlig. Goda varor till billiga priser är dess lösen, och detta är ju i
och för sig godt. Men då varorna bli så goda och priserna så billiga,
att den ene arbetsgifvaren efter den andra störtas och arbetarnas löner
pressas ned till ett minimum, då blir konkurrensen ett förfärande ondt.
Och dess värre går den så ytterst lätt till denna öfverdrift. Det gäller
alltså att försöka hålla en förnuftig medelväg.
K.onkurrensens upphörande kunde nu befaras visa sina följder dels
i försämring af varorna, dels i förhöjning af tillverkningskostnaden. När
icke det egna intresset spelar med, blir man mindre angelägen · om att
lämna en verkligt god arbetsprodukt; arbetslusten förminskas, och den
uppmuntran till försiktighet, sparsamhet och noggrannt tillvaratagande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
