Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING. 355
rerna emellan, därigenom att dessa tillåtas själfva till en viss grad be-
stämma ·sina försäljningspriser. Den frågan kan emellertid icke på för-
hand utredas. Den kan endast utreda sig själf under förhållandenas fort-
gående omgestaltning.
Man bör dessutom komma ihåg, att det i många fall är en ren för-
del att all möjlighet till konkurrens upphäfves. Detta gäller sådan pro-
duktion, inom hvilken varuförfalskningar kunna förekomma, och man kan
nästan fråga sig, inom hvilken affärsgren sådana knep nu för tiden icke
äro möjliga. Det är just en af privatkapitalismens stora lyten, att hela
intresset nu ligger i att kunna roffa till sig af sina medmänniskor så myc-
ket som möjligt. Det offras nu lika mycken kraft på att bedraga sin
nästa som på att uträtta någonting för det helas väl. En möjlighet till
systemförändring i detta fall skulle uppväga en ofantlig mängd tänkbara
olägenheter.
Mot den reglering af produktionen., som det socialkapitalistiska sy-
stemet i motsats till det privatkapitalistiska förutsätter, kan den invänd-
ning framställas’) att den nödvändiggör en mycket dyrbar statistik, en
vidtomfattande kontroll och ett förskräckligt byråväsen, allt olägenheter
som vi nu äro befriade från. Detta är ju alldeles oförnekligt, men vill
man något vinna, måste man något offra. Hvad den nu rådande oberäk-
neligheten i det stora innebär, har ofvan framhållits: ett orimligt slöseri
med både arbetskrafter och material, onödiga transporter, onödiga mel-
lanhänder, otillfredsställande tillgodogö-
rande af arbetskrafterna särskildt i
små affärer, m. m. Ordning och öfvervakande pläga i enskilda affärer
anses mer än tillräckligt betala sig; så måste det ock vara, t. o. m. i än
högre grad, i stort. Och utom den direkta vinst man hade af arbets-
krafternas fullständigare tillgodogörande, är det också åtminstone tänkbart,
att ett reguliärt ordnande af arbetet kunde bli af hygienisk betydelse, i
det en nyttig, men nu omöjlig omväxling kunde beredas, så att t. ex.
fabriks- och yrkesarbetare, renskrifvare, lärare och andra, som hufvudsak-
ligen ägde ett stillasittande arbete inom hus, under bråda tider finge del-
taga i jordbruks- och trädgårdsarbete, att lärare finge tjänstgöra som
reservbefäl vid värnepliktiges vapenöfningar, jordbruksarbetare under vin-
tern syssla i slöjd- och snickerifabriker, och i allmänhet säsongarbetare
på lämpligt sätt sysselsättas med olika arbeten året om. För öfrigt skulle
också genom produktionens ordnande hela vårt släkte få en välbehöflig
hvila från det oroligai jäktande, nervösa slit, som är utmärkande för vår
tid och dess sträfvanden.
Och om än förvaltningskostnaderna för ett socialkapitalistiskt eko-
nomiskt system bli dryga, så har man att däremot sätta en del lättnader,
som icke sakna betydelse. Vi skola här se ett par af dem.
En af de förnämsta orsakerna till rättstvister faller bort.
I och med det att den fasta egendomen öfvergår i statens eller kommu-
nens hand, finnes icke vidare någon anledning till alla de lagfarter, ägo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
