Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING.
med pock, innan han vågar ta steget ut från den gamla väg han varit
van att trampa. Att det egentligen endast är en fortsättning, ser han ej
själf för de skygglappar, som fördomar och vanor fordra att han skall
ha för ögonen.
Aflöningarna till de offentliga sysslorna bestridas nu visserligen mest
genon1 skatter, men både staten och kommunerna äro dock i besittning
af egna kapital, staten i sina domäner, järnvägar och telegrafledningar
m. m., kommunerna i allmänningar~ fonder och fastigheter af många slag.
Skulle nu det allmänna öfvertaga rollen af arbetsgifvare i mera vidsträckt
skala, måste naturligtvis större kapital anskaffas. Då den enskilda affärs-
verksamheten i och med det samma att det allmänna öfvertar produk-
tionen allt mer inskränkes, få kapitalisterna svårighet att på betryggande
sätt placera sina penningar, och det blir därför både för de enskilda och
det allmänna fördelaktigt att staten och kommunen öfvertaga privatkapi-
talen såsom lån. Men det allmänna kan icke i evighet betala räntor till
några få utvalda enskilde. Amortering är tänkbar; men den är kanske
icke praktisk, dels emedan den blefve rätt dryg för socialkassan, dels
också därför att privatmannen icke får någon annan användning för sitt
återfångna kapital, då han ej kan göra det räntebärande, än att antingen
förslösa det på lyxföremål, hvilket blefve det behagligaste och säkeriigen
oftast förekommande, eller också använda det till upprättande af allmän_
nyttiga anstalter. Men den senare användningen blefve icke mycket loc-
kande, när kapitalet såsom vid amortering endast komme tillbaka i små
portioner.
Det finnes ett annat sätt hvarpå det allmänna kan så småningom
komma i besittning af privatkapitalet, och detta är genom arf. Det är
ej här platsen att närmare undersöka arfsteorierna; för tillfället må blott
påpekas den stora skillnad som förefinnes mellan bröstar/ å ena sidan
samt sido- och bakar/ å den andra. Rättsligheten af de båda senare
arfsformerna kan på intet sätt visas framgå ur nu bestående samhällsför-
hållanden. De utgöra en tradition från tider, då begreppet ätt ägde en
samhällelig betydelse som det nu icke alls äger, då ätten nästan var det
samma som en liten stat i staten, och då ett visst kommunistiskt förhål-
lande ägde rum mellan medlemmarna af samma ätt, ett förhållande hvaraf
nu endast- finnas mycket svaga spår -utan någon som helst betydelse för
samhället. Det enda kommunistiska förhållande som nu erkännes är det
som råder inom / amil.fen) och där är arfvet berättigadt. Men väl att
märka: familjen bildas af föräldrar och barn, icke af syskon och syskon.
Två eller flere syskon bilda aldrig någon familj inbördes, och äga därför
icke heller någon inbördes arfsrätt.
Då sålunda endast bröstarfvet kan anses vara i och ur bestående
samhällsförhållanden berättigadt, men icke sido- och bakarf’) så böra dessa
senare öfvergå till det allmänna. - I medeltal för de fem åren· I 886-
I 890 utgjorde stämpelafgifterna i Sverige för bouppteckningar i de st~rb-
hus’l där bröstarfvingar funnos, 235,664 kr. årligen: och för andra -
boupp ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
