Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Frans von Schéele: Om förhållandet mellan själ och kropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O1\I FÖRHÅLLANDET :MELLAN SJÄL OCH KROPP.
utan tyckas mig de empiriska lagar, som denne författare uppställer inom psy-
kologien, lika väl stå tillsammans med antagandet af en växelverkan mellan
själ och kropp. Månne icke energilagen i betydelsen af teorien om oförän-
derligheten af universi totala energimängd i själfva verket är en filosofisk
hypotes och ej en erfarenhetsmässigt konstaterad naturlag? Mig förefaller åt-
minstone, som om man funne mycket mera tal om denna lag hos vissa psyko-
loger, än egentligen inom den naturvetenskapliga litteraturen; och månne ej
psykologerna gjort väl mycket af denna lag - såsom så mången gang när
filosofer använda en eller annan naturvetenskaplig teori för att därpå basera
en hel världsåskådning?
Att det fysiska och det psykiska stå i växelverkan med hvarandra är ett
genom erfarenheten ådagalagdt faktum, – naturligen endast i den bemärkelse,
hvari man öfver hufvud kan tala om ett orsaksförhållande såsom erfarenhets-
faktum, d. v. s. ej så, att jag skulle med mina sinnen fatta förhållandet mellan
orsak och verkan, utan så, att när E:rfarenheten ger vid handen ett konstant
förhållande af regelbunden succession förståndet får en omedelbar anledning
att tyda detta såsom kausalitet. Min mening är sålunda den, att i samma be-
märkelse, som man öfver hufvud någonsin kan anse sig hafva stöd i erfaren-
heten för påståendet, att tvenne företeelser stå i förhållandet af orsak och verkan,
i samma bemärkelse är det faktiskt att själ och kropp hos människan stå i en
ständig intim växelverkan med hvarandra. Att förneka det .och så t. ex. anse
Kants hand hafva skrifvit ned på papperet innehållet i »Kritik der reinen Ver-
nunft», ej därför att han tänkte de motsvarande tankarne, utan därför att hans
kropp var så och så beskaffad och rönte de och de inflytelserna från omvärl-
den, - det synes mig fortfarande såsom högst orimligt, huru stora auktoriteter,
som d:r Vannerus än må kunna anföra för att öfvertyga om dess rimlighet.
Det är för att undslippa den orimligheten, som jag anser mig nödgad att
antaga, det själ och kropp ytterst äro af samma natur och sålunda kunna stå
i inbördes växelverkan. Och då jag med d:r Vannerus delar den åsikten, att
af flera skäl denna natur ej kan vara materiell, så återstår endast att fatta äfven
kroppen såsom till sitt sanna väsen åndlig, och därmed är man inne på spiri-
tualismens gebit.
Häremot står det eJ 1 någon motsägelse, att jag sedan i ett följande ka-
pitel af mitt ifrågavarande psykologiska arbete talar om förhållandet ·mellan
själslifvet och hjärnan samt andra delar af nervsystemet. Skall jag icke kunna
tala om hjärnan såsom en särskild verklighet, som till annan verklighet kan
stå i bestämda förhållanden, därför att jag anser denna hjärna till ~itt innersta
väsen vara andlig? Lika väl som den naturvetenskapligt bildade anhängaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
