Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden - I Flodström: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 UTLANDETS SPANNl\IÅLSTULLAR OCH SVENSKA SPANNMÅLSMARKNADEN.
åsatta tullen. Så är dock nu icke fallet i verkligheten - - och detta faktum
skulle jag efter hr A. C:s mening tydligen ha varit okunnig om!
Landet C - säger hr A. C. - importerar årligen ett viss,t kvantum hvete
från A. Vi kunna nu antaga, att C själft ej kan producera någon hvete eller
åtminstone ej öka sin hittillsvarande produktion. Om nu C åsätter tull å hvete,
hvad blir följden? Jo, säger hr A. C., om tullen är något så när rimlig (är
en tull, som ofta uppgår . till en tredjedel och stundom ännu mer af varans
värde »rimlig»?), så komma invånarne i landet . C icke att för tullens skull
upphöra att använda hvete, utan – då de ej kunna uppdrifva sm egen pro-
duktion högre de komma att importera samma mängd som förut. – Det
är nu min tur att påstå, att hr A. C. icke har kännedom om hur det förhåller
sig i verkligheten. Konsumtionen i allmänhet och - så märkvärdigt det än
kan synas - äfven konsumtionen af födoämnen rättar sig i högst väsentlig
grad efter priset. Faller priset, så stiger konsumtionen; det är just de fallande
pnserna som åstadkommit den väldiga ökningen i hvetekonsumtionen, som på
de sista åren inträdt öfverallt. Stiger däremot priserna, så måste man inskränka
sig, antingen genom att öfvergå till en billigare vara eller helt enkelt genom
att umbära en del af hvad som förr konsumerats. Det är nämligen fattigt
folk som är den stora konsumenten af födoämnen - särskildt af spannmål -
och hvilken elasticitet begreppet »behof>> är mäktigt, tör icke vara obekant
för någon som ägnat någon uppmärksamhet åt nationalekonomiska frågor.
Härtill kommer att - såsom också hr A. C. medgifver - det i verk-
ligheten knappast torde förekomma något fall, där icke den inhemska produk-
tionen genom ett tullskydd åtminstone i någon mån ökas; och i de viktigaste
fallen, med hvilka vi ha att göra - Frankrike och Tyskland -, har den
ökats betydligt.
Herr A. C:s påstående, att det endast är den genom tullskyddet fram-
kallade ökningen i produktionen som framkallar tulltrycket, kan jag därför
icke gå m på.
Men om detta också vore sant, skulle ej denna ökning i produktion i
regeln stå i förhållande till tullskyddets storlek, d. v. s. till tullsatsernas storlek,
och till det egna landets behof af tillförsel, som förut uttrycktes genom stor-
leken af dess import? Och komma vi ej i sådant fall åter till de två faktorer,
med hvilka min beräkning är utförd?
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
