Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden - I Flodström: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLANDETS SPANNMÅLSTULLAR OCH SVENSKA SPANNMÅLSMARKNADEN. 38 I
»att skyddstullarna hafva en allmän tendens att sänka spannmålspriset på världs-
marknaden, och att äfven i vårt land de jordbrukare, som producera spannmål
till afsalu, hafva någon olägenhet af ett sådant »tulltryck». Men vida svårare
olägenheter af utländsk tull-lagstiftning drabba t. ex. många skeppsredare och
idkare af exportindustrier, som icke kunna erhålla någon ·kompensation därför.
Och i hvilken grad ofvannämnda tendens verkligen gör sig gällande och leder
till en prisnedsättning å spannmål inom hvarje särski1dt land, står, på grund
.
af de i olika riktningar på prisen inverkande orsakernas mångfald och delvis
föga kända beskaffenhet, näppeligen i mänsklig förmåga att utröna.»
Häremot vill jag först anmärka, att de svårigheter, som i följd af tull-
lagstiftningen onekligen träffa skeppsredare och idkare af exportindustrier, icke
synas ha med den ifrågavarande saken att göra. - För det andra vill jag be-
tona, att det varit mitt syfte att utröna tullarnas inverkan på vår spannmåls-
handel endast såsom tullar betraktade. Jag har sökt isolera denna inverkan
från alla andra »i olika riktningar på prisen inverkande orsaker». Om tull-
satserna i ett land verka mer, i ett annat mindre, så beror detta på omständig-
heter, som ej ha med tullsatserna att göra. Om ett högt tullskydd i ett land,
t. ex. Portugal, icke verkat någon minskning i hveteimporten, utan tvärtom en
ökning har inträdt, så kan denna ökning tydligen ej stå i något kausalförhål-
lande till tullen. Ökningen skulle antagligen ha blifvit mycket större, om tullen
icke funnits. Den torde bero på hveteprisets allmänna nedgång, som fram-
kallat ett ökadt behof af hvete hos Portugals befolkning, på bristande företag-
samhet hos dess jordbrukare m. m. Om nu dylika omständigheter händelsevis
äro gynnande för våra jordbrukare, därigenom att de minska det tryck som tull-
satserna dem förutan skolat utöfva, har man ej det oaktadt befogenhet att be-
räkna trycket af tullsatserna i och för sig? Och bör man förvägra jordbru-
karna en kompensation af detta tryck endast därför att det finnes andra,
»naturliga» orsaker, som, om detta tryck ej funnes, skulle varit af fördel för
den svenska spannmålshandeln därigenom att de bidragit att i någon mån lätta
det naturliga konkurrenstryck, hvaraf ännu tyvärr de svenska jordbrukarna i
hög grad lida?
I. Flodström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
