Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA.
inom den katolska kyrkan har till skyddspatronessa den heliga Anna,
jungfru Marias moder, till hvilken bergsmannen beder, när han anförtror
sitt lif åt det mörka schakt, där han framgräfver metaller, är nu en från
penningens tron fallen storheti gående till mötes alla de öden i som för-
gängligheten håller i beredskap för sådana tillfällen ur erfarenhetens rika
skatter, och med den rikedom af silfver, hvaröfver jorden råderi är det
också knappast antagligti att silfvervärdet skall stiga inom en öfverskåd-
lig tid.
Skall guldet en gång mötas af samma öde som silfret, och hvilken
form skall penningen såsom värdemätare sedan få?
Edison har redan i tanken konstruerat ett framtidsmynt~ idealet för
ett mynt, en tunna säd, genom kemiens och mekanikens tillhjålp bragt
inom den trånga ramen af ett 5-dollars silfvermyntsstycke. Lyckas det,
skall måhända våra landtmän i en framtid få lättare att slå mynt af sin
säd än nu är fallet.
Såsom jag tillförene antydt var sikeln det första historiska myntet,
men sikeln var liksom senare talenten, libran, det engelska pundet och
den nordiska marken vikt och mynt tillika, alldenstund myntet genom
viktens åsättande helt naturligt framgått af vikten. Efterhand, särskildt
genom myntförsämringar, skilde sig myntens vikt från den ursprungliga
vikten. Hur långt detta verkligen kunde nåi ser man bäst af de mynt-
stycken, där namnen på de gamla vikterna bibehållits såsom myntnamn,
men där myntet väger vida mindre än namnet låter förmoda. Ett pund
sterling, som ursprungligen skulle vara ett eng. skålpund silfver, har ett
värde af omkring I 8 kr., medan värdet af ett eng. pund silfver är vida
mer. Liknande var förhållandet med den svenska marken; från att ur-
sprungligen ha betecknat en mark fint silfver, sjönk den genom uppre- .
pade myntförsämringar så i värde, att det lär gått 768 st. af detta mynt
på en mark silfver.
Numera använder man i stället för viktens benämningar särskilda
myntnamn - hos oss, där de första mynten präglades under Olof Sköt-
konungs tid omkring år 1000 (dessförinnan betjänade man sig en lång tid
af andra länders mynt), är som . bekant myntnamnen krona och öre -
och i myntlagen är det då bestämdt, huru många dylika myntenheter
eller räkneenheter, t. ex. kronor, det går på ett kilogram fint guld.
På ett kgr. fint guld gå t. ex. hos oss . . . . kr. ZA8o,
1 Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rmk. 2,790.,
1 Frankrike, Schweiz, Belgien och Nederländerna,
hvilka bilda det s. k. Italienska myntförbundet Fr. 3,444,444,
1 England ......................... P. St. I 36;564,
Med kännedom om dessa tal finner man lätt det ömsesidiga värde-
förhållandet mellan de resp.. mynten.
Civiliserade samhällen använda numera i regel de ädla metallerna
såsom värdemätare i form af mynt, d. ä. metallstycken, innehållande en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
