Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA. 399
viss viktdel fint guld eller silfveri som man gifvit en ändamålsenlig form
och som är försedd med en stämpel (prägel)., genom hvilken stämpel sta-
ten går i godo för metallens äkthet och rätta vikt. I allmänhet innehål-
ler det regentens bild eller något dylikt tecken., som utvisari i hvilket
land myntet präglats. Randen är upphöjd för att skydda prägeln mot
slitning och kanten vanligen refflad för att tjäna till skydd mot att ored-
lige innehafvare klippa eller fila mynten rundt om kanten.
Det är som vi finna en lång utvecklingsprocess., penningen således
genomgått, innan den framträdt i denna gestalt. Men dess utvecklings-
historia är härmed icke afslutad. Ty den roll, som metallpenningar spela
såsom omsättningsmedel, särskildt i det internationella varuutbytet, har
redan sjunkit ner till andra rang. Den första rangen intar numera kre-
ditmedlen. Formerna för desamma och det maskineri, hvarmed de om-
sättas, äro mångfaldiga. Bankerna och börserna äro de mäktiga drifhjulen ·
i detta invecklade maskineri.
Den historiskt äldsta formen för desamma är anvisningen, hvarur
sedan växeln utvecklat sig till en oerhörd betydelse. Härtill sluta sig
vidare banknoten, fondpapperet, obligationen, aktien, kupongen m. m. Men
redogörelsen för dessa ligger utanför min nuvarande uppgift.
Penningen är våra nu_
tidssamhällens egentliga furste och gud. Om
dess makt skrifver en bekant fransk författare: »Hvarken haf eller berg
begränsa denna furstes suveränitet och få äro de, som icke böja sig under
hans ok och som icke bedja för hans rikes tillväxt.»
»Att blifva rik är den moderna människans första åtrå, det är det
kall, hvartill hvarje enskild anser sig född. »
»Alla vilja hafva sin del af den och lyckas det icke, känner man sig
förorättad och fattar agg till den samhällsordning, under hvilken man
lefver.»
»Däraf kommer socialism och däraf anarkism.»
»Och frågar man nu, hvad är orsaken till, att penningen har ett så
ofantligt inflytande öfver nutidens människori så måste den till en stor
del sökas däri°) att vi hafva så ofantligt fler behof än våra förfäder. Vi
äro slafvar under våra behof., och blifva härigenom slafvar under
mammon.»
»Det är detta slafveri under penningen, den materialistiska kulten af
den, som är af ondo - icke i sig själf besittningen af penningar eller
sträfvandet för att förvärfva densamma.>)
»Det, att all ens diktan och traktan är riktad mot penningen, att man
mäter människor med rikedomens vulgära mått och respekterar sina med-
människor efter mängden af deras mynt, det är det osunda och demora-
liserande, som förtorkar hjärtan och inskränker den andliga horisonten
och kommer oss att glömma oss själfva och vårt mål och äfven alltför
ofta penningens välsignelsebringande gagn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
