Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 EN KULTURBILD.
I maj 1865 utsändes inbjudning att bilda ett »Svenskt, norskt och danskt
1ånbibliotek» i förening med läsekabinett. Inbjudningen är undertecknad af
sexton framstående personer, mest vetenskapsmän, bland hvilka må nämnas
såsom ännu lefvande, då Stockholms Läsesalong i dec. 189 I firade sin 2 5-års
fest, professor A. Andersson, friherre A. Fock, generaldirektör N. J. Berlin,
rektor P. A. Siljeström och friherre C. Skogman. Men det lofvande företa-
get kom aldrig till stånd.
Dessa och kanske än flere kortvariga eller strandade försök att åstad-
komma ett läsrum för litteratur och tidningspress bevisa, att det i Stockholm
länge funnits en intelligent grupp, som varmt behjärtade värdet af en läselo-
kal, men som varit för fåtalig att mäkta sätta ett sådant företag i verket.
* *
*
Under denna tid funnos inga, som så djupt kände behofvet af ökad till-
gång på bildande läsning, som kunskapsälskande kvinnor. Klubbar, kafeer och
~pisningsloka]er, t. ex. Stora och Lilla Sällskapet, gåfvo männen många till-
fällen att läsa tidningarna; - men fruntimmer måste, såvida familjen ej hade
råd att hålla bladen - alldeles sakna deras meddelanden.
Också var det inom kvinnovärlden, som första tanken på Stockholms
nuvarande läsesalong vaknade. Friherrinnan Sophie Adlersparre, som tagit
initiativet till flera andra nyttiga inrättningar i vår hufvudstad, var den, som
gjorde upp planen för grundandet af en läsesalong, i hvilken kvinnor skulle
få tillfälle att taga notis om dagens tilldragelser och sitt lands utveckling samt
erhålla inblick äfven i utländska förhållanden. Planen meddelades och vann
genklang hos andra tänkande män och kvinnor. Möbler skänktes från några
håll, böcker från andra, och flere tidningsredaktioner sände gratis exemplar af
sina blad. Äfven penningar inflöto till understöd för det nya företaget. Ett
varmt upprop i tidningarna spridde intresset för planen i vidsträckta kretsar;
och så öppnades 1866 i december Stockholms Läsesalong.
Det var en liten späd planta, som behöfde omvårdnad, och omhuldad blef den.
Läsesalongens grundarinnor och första styrelse utgjordes af dåvarande
fröken Sophie Leijonhufvud, sedermera friherrinnan Adlersparre, fru Vilhelmina
Hierta, fru Fredrika Limnell, fru Anna Wallenberg, fröken C. ~orstedt samt
dåvarande fröken Anna Hierta, sedermera professorskan Retzius. Som verk-
samt biträde vid anordningarna nämnes fröken Jenny Rossander, sedermera
Frau v. Tschudi.
Som föreståndarinna anställdes först en fröken Sköldebrand och efter
henne fröken S. Saxenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0434.html
