Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KULTURBILD.
Läsesalongen var från början endast afsedd för fruntimmer och kallades
under tidigaste stadiet af sin tillvaro »Läsesalong för damer». Men redan un-
der första året vände sig rektor Rabe till friherrinnan Adlersparre med för-
slag, att lokalen måtte. stå öppen äfven för män. Man drog sig litet för detta
arrangement såsom mindre passande - det var för snart 30 år sedan -,
men vid närmare besinnande prutade man med konvenansen så till vida, att
damerna besökte salongen under dagens lopp men herrarna morgnar och aft-
nar. På längden befanns dock denna anordning mindre lämplig; - det var
ett förknappningssystem, som icke ti1lfredsställde någondera parten. Man be-
slöt därför våga försöket att låta herrar och damer samtidigt begagna sig af
salongen, ett kooperationssätt, som aldrig medfört någon olägenhet.
Lokalen var ännu liten, men läget, först n:o 8 Drottninggatan, sedan
30 Fredsgatan, var centralt och särdeles passande. På sistnämnda ställe in-
hystes salongen blott under 1/2 år. 187 1 flyttades den till Brunkebergs hotell,
där en stor, ljus sal gaf trefnad åt publiken och utrymme för biblioteket.
Under första tiden i Brunkebergs hotell var fröken Aurore Wensioe anställd som
föreståndarinna. Här fick läsesalongen röna, hvilken underordnad roll bild-
ningsarbetet spelar i vår snöda värld. Styrelsen ville gärna behålla lokalen
men saknade medel att tillfredsställa de stegrade hyresanspråken. Ej så läse-
salongens granne, fröken Augusta Lundin med sin -stora atelier för damtoilet-
ten. Hon tyckte också om den stora, ljusa salen och öfverbjöd styrelsen, och
biblioteket fick rymma fältet för siden och spetsdraperier.
Läsesalongen flyttades då - det var 1880 - till N:o 38 Drottnin.gga-
tan i en våning 2 tr. upp med flere rum men utan någon större läsesal. Lo-
kalen var i många hän?eenden olämplig, men under dåtidens bostadsbrist och
höga hyror fick man låta sig nöja. Redan 1884 i februari erhölls den nu-
varande rymliga våningen, 2 5 Beridarbansgatan, i hvilken institutionen haft
tillfälle utveckla sin rörelse både som läsesalong och lånbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
