Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - L. N.: Annie Besant och hennes föredrag i Stockholm våren 1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 ANNIE BESANT.
lifvets utsäde. Under ett lif hinner människan icke att inhämta allt hvad lif-
vet har att lära, kan hon icke i striden mot sitt lägre jag förverkliga de högre
möjligheter som slumra inom henne. Därför är reinkarnationen nödvändig,
men reinkarnationscykeln är icke någon evig cirkelgång, i hvilken människan
ständigt återvänder till den ståndpunkt hon engång innehaft; den är ett evigt
framåtskridande, genom lif efter lif, genom död efter död, tili de allt högre
och lyckligare tillvarelsesfärer, till den gudalika fullkomning som är hennes
storslagna utvecklings närmaste mål.
Teosofien är icke, såsom mången tror, en ny religiös sekt, som uppstått
1 vår tid, utan hon är lika gammal som mänskligheten, är den urgamla kun-
skapen om det gudomliga väsendet eller Gud. Teosofien bildar den inre kär-
nan uti och utgör den gemensamma grunden för alla världens olika religiösa
och filosofiska system. Hon har gått i arf från släkte till släkte, stundom del-
. gifven världen under form af dunkla bilder, stundom, såsom i våra dagar,
mera öppet framställd för massorna, men i alla tider har hon haft till upp-
gift att bekämpa materialismen, hvilkens teorier om människan och världsall-
tet äro alldeles motsatta teosofiens. Den nutida vetenskapen tenderar till en
naturlig reaktion emot en långt drifven materialism, en reaktion som i teoso-
fien fått sitt högsta uttryck.
Om mr:s B:s andra föreläsning är det knappt möjligt att gifva någon
riktig föreställning. Hela ämnet om adepterna och deras faktiska tillvaro eller
deras betydelse som den högsta mänsklighets ide<;ll, var ju särskildt ägnadt att
elda föreläserskans hänförelse och framkalla den rikedom af bilder hvarmed ·
hon lyckades väcka sina åhörares fantasi. Dessa väsen, halft inom, halft utom
hvad vi kalla verkligheten, äro män som nått en för oss knappt fatt bar ut-
veckling. De besitta en utomordentlig makt öfver naturkrafterna och »dem
är gifvet att veta Guds rikes hemligheter». Deras uppgift är att förkunna san-
ningen och för folken pr.edika moralens principer så som Buddha gjorde det
för hinduerna och Jesus för judarna. Både Buddha och Jesus voro stora
adepter, men adepterna äro, enligt mr:s B., oförklarliga företeelser om man
icke skådar dem i teosofiens ljus. · Som i en sierskas glänsande vision fram-
trädde genom hennes skildring _deras utveckling o~h fullkomning och till slut
den lefvande bilden af den färdiga adepten, mästaren, stående på trö~keln till
Nirvana framför härlighetens lysande väg. Då, igenom stillheten som här-
skar omkring honom, – »en stillhet mot hvilken jordens tystnad är buller» -
förnimmes ett tusenstämmigt skri från mänskligheten, tyngd af tillvarons elände;
och »han stannar, vänder tillbaka och tager världsbördan på sina starka skul-
dror». - Man tyckte sig se fanatismens glö~ i talarinnaris mörka ögon, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
