Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Edv. Laurent: Om våra dagars medicinska protestantism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
01\1 VÅRA DAGARS MEDICINSKA PROTESTANTISl\l. 437
komma. Det är sant, att af dessa båda uppgifter den senare är af ojämför-
ligt mycket större betydelse. Men det är icke sant, att de behöfva komma
i strid med hvarandra. Tvärtom, ingenting har gagnat det medicinska studiet
så mycket som inrättandet af sjukhus. Först därigenom har tillfälle gifvit.~ att
kunna följa sjukdomarne i hela deras förlopp, att utforska deras innersta natur
och på samma gång äfven deras orsaker. Den af förf. så ringaktade hygienen
i vår tid har sprungit fram som en frukt af studiet vid sjukbädden. För
hvarje studium af sjukdornarne – det må vara deras förlopp eller orsaker
kräfves nämligen ett samladt material, som endast sjukhusen kunna lämna.
På liknande sätt förhåller det sig med vår tids fattigvård. Den är eJ
af den art att kunna utplåna de sociala missförhållandena; tvärtom, den låter
dem mången gång framträda i bjärtare belysning. Men genom sm otill-
räcklighet skall den framkalla förslag och åtgärder af mera betydelsefull na-
tur, hvarigenom måhända en gång problemet kan lösas. Välgörenhet och
fattigvård skola om också ej direkt lämna värdefulla bidrag till den socicda
frågans lösning.
Det är därför så långt ifrån, att vår sjukvård och fattigvård försvåra eller
försena uppdagandet af orsakerna, att de i stället gagna det. Till öfriga af
förf. här berörda frågor skall jag be att senare få återkomma.
Förf. fortsätter: »Läran om sjukdomars väsentliga orsaker är ett af me-
dicinens förnämsta kapitel. De stora urartande sjukdomarne, såsom nervsvag-
het, sinnessjukdomar, idiotism, bristande vi]jekontroll, allmän svaghet, Llod-
Lrist, fallandesot, ärftliga sjukdomsanlag i allmänhet, hvi]ka äro föga åtkom-
liga för behandling, måste genom undanrödjande af sina orsaker förebyggas. »
»Vill man förebygga _mänskligt lidande, är det af stor vikt att göra skillnad
mellan de verkliga (tillfällig el1er stadigvarande disposition) och de föranle-
dande orsakerna (smitta, förkylning). De förra har man att söka inom -
de senare utom oss» sid. 9.
Då detta är kärnpunkten i förf:s resonemang, dröja vi här för att göra
en närmare undersökning. Förf. tänker sig nämligen saken ungefär så här.
Det finns ett ideal af hälsa utan någon mottaglighet för sjukdomar. Mot detta
ideal skola vi med all makt sträfva. För den skull skola vi genom en slags
allmän hygienisk behandling få bort all rnottaglighet, och därefter skola sjuk•
dornarne försvinna af sig själfva. H varföre då plåstra så, som vår tids me-
dici göra? Det blir ändå aldrig annat än ett lappverk.
Ett sådant hälsoideal kan filosofen i sitt soffhörn fundera ut, men det
äger ingen motsvarighet i verkligheten. Ingen hälsa, hur motståndskraftig
den än må vara, Jämnar skydd mot aJla sjukdomar. Ja, vissa sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
