Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Edv. Laurent: Om våra dagars medicinska protestantism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÅRA DAGARS MEDICINSKA PROTESTANTISM.
ning att eJ vara tillräckligt exakt, men tvekar dock icke att som grundval
för sin broschyr framkasta dylika obevisade s. k. lagar.
»Sjukvård, tillfällig barmhertighet, kamp mot naturpolisen», fortsätter
förf., »modifiera denna lags verkningar, så att folkökningen fortgår på bekost-
nad af släktets styrka» (sid. II). »Ett sådant nit sträfvar att öka det kvanti-
tativa lifvet på bekostnad af det kvalitativa» (sid. III, IV).
Lika ogrundade och obevisade äro dessa påståenden. Om v1 t. ex. be-
trakta de nuvarande förhållandena, på hvilka nog förf. också närmast tänker,
så finna vi å ena sidan en ständigt sjunkande mortalitetsprocent, beroende på
förbättrade hygieniska förhållanden (författarens kamp mot naturpolisen), för-
bättrad sjuk- och fattigvård. Men å andra sidan finna vi hvarken någon frap-
pant ökning i folkmängden (i vissa länder inger ju den ringa folkökningen
regenngarna stora farhågor); ej heller kunna vi påvisa med säkerhet någon
slags andlig eller kroppslig degeneration hos vår tid. Visserligen äger den
en nervös prägel, men alla sociala författare torde vara ense om att tillskrifra
detta den stora_
rtade omgestaltning i ekonomiska och sociala förhållanden, som
försiggått och ännu alltjämt försiggår. Mänskligheten har lämnat de gamla
lifsformerna och befinner sig nu under ett rastlöst sökande efter nya, mera
tillfre.dsställande. Att vår tid bygger sjukhus och hospital, hvilka äro af be-
hofvet påkallade (sid. II), bevisar intet annat än, att vår tid vårdar sig mera
om sina sjuka. De äro endast att betrakta som ett tecken på den stigande
kulturen, ej s~m ett bevis på andlig och kroppslig degeneration. I stort sedt
kan ingen tid inom mänskligheten uppvisa så stora framsteg i odling som vår,
och för detta faktum faller hvarje påstående om, att dess kvalitet förlorat på
bekostnad af dess kvantitet.
»Ett folk och en medicin», fortsätter förf., »som i kampen mot sjuk-
domsväldet och pauperismen ej bära andra vapen än sjukvård, våra dagars
hygien, fattigvård och välgörenhet, kunna icke berömma sig af någon synner-
ligen djup bekantskap med lifvets ’ lagar. Och om våra efterkommande skulle
ernå större motståndskraft mot skadligheter, skola de ha andra omständighe-
ter att tacka härför än vår sjukvård och hälsovård, hvars tyngdpunkt lägges
i desinfektion» (sid. IV). »Styrelser, hvilka hänsynslöst söka utpressa medel
till idkeliga förbättringar af sjukvårdsinrättningar och fröjda sig åt den mängd
elände, de vårda, försvåra eller försena uppdagande af orsaksbehandling. Denna
behandling börjar med utrönande af de villkor, under hvilka urartningar ärf-
vas eller förvärfvas» (sid. VI).
Det är sant, att sjuk- och hälsovården så väl som fattigvården äger
tvenne uppgifter, den ena att lindra eller om möjligt bota, den andra att före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
