Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Frans von Schéele: Öfveransträngningen i våra skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERANSTRÄNGNINGEN I VÅRA SKOLOR.
frågan i detta afseende inträdt i ett nytt skede. De visa, huru frågan
med vetenskaplig visshet skall kunna undersökas.
Hvad har man först och främst att förstå med öfveransträngning?
Frågan är ju enkel och svaret likaså, men månne alla fullt gjort sig den
klar, då de debatterat för eller emot talet om öfveransträngningen i våra
skolor?
Allt arbete medför en viss ansträngning eller kraftförbrukning; en
stund fylles denna förlust genom organismens latenta krafter, men efter
en kort tids förlopp inträder alltid en kraftminskning, som vi äro vana
att kalla trötthet. Efterföljes emellertid arbetet i rätt tid af hvila, så öf-
vervinnes tröttheten, och man kan åter upptaga arbetet med oförminskade
krafter. Så länge detta sker, så länge är ansträngningen icke öfveran-
strängning. Men när hvilan icke i rätt tid får afbryta arbetet, så stiger
det i kraftförbruket inträdda deficit ·förr eller senare till sådant belopp,
. att organismen ej förmår genom den vanliga hviloafkastningen betala sina
skulder, utan måste tillgripa kapitalet. Så snart detta inträffar, är öfver-
ansträngningen för handen, - äfven om möjligen genom en längre tids
hvila förlusten slutligen kan betäckas och konkurs sålunda undvikas.
Så snart sålunda tröttheten ej genom de vanliga hvilostunderna och
särskildt genom sömnen under natten öfvervinnes, utan delvis står ·kvar
till följande dag, - då är öfveransträngningen för handen och en osund
princip införd i arbetets ekonomi. Och finner man, att elevernas arbets-
förmåga i en klass blir regelbundet svagare allt eftersorn terminen fram-
skrider, så är saken otvifvelaktigt betänklig, om ock hvilan under långa
ferier åtminstone nödtorftligen kan reparera skadan. En sund ekonomi
är det väl icke att lefva. öfver sina tillgångar, så att man efter vissa mel-
lantider måste inställa alla sina utgifter för att spara ihop till skuldernas
betäckande. I stort sedt måste arbetets produktivitet väsentligen minskas
genom ett sådant förfaringssätt.
Men huru förvissa sig om, huruvida en skolgosse på morgonen har
något kvar af gårdagens trötthet, eller huruvida hans arbetsförmåga är
försvagad vid terminens slut? - Det låter sig icke göra genom iakttagel-
ser å det vanliga skolarbetet, ty detta är alltför kompliceradt för att
medgifva några exakta mätningar af den därå nedlagda arbetskraften.
Men man kan anställa experiment med särskildt enkla arbetsuppgifter,
såsom t. ex. adderande af långa räckor ensiffriga tal, rättskrifning efter
diktamen, ordagrann utanläsning af betydelselösa ord o. s. v.
Ty värr äro sådana undersökningar ännu ej gjorda i den utsträck-
ning, som skulle vara nödvändig, för att på dem basera en bestämd me-
ning i öfveransträngnings-frågan. Men det lider intet tvifvel, att här är
metoden: funnen. Det gäller blott att tillgodogöra sig den, och enligt all
sannolikhet skall man på denna väg upptäcka nödvändigheten af en hel
del reformer i vårt skolväsen.
I–Iuru sådana upptäckter kunna göras, därom erhåller man en före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
