- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
481

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Fredrik Wetterlund: Romantisk mystik. Litteraturhistoriska anteckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROMANTISK MYSTIK.
Men som v1 veta, presterade Atterborn och fosforismen. alldeles som
den tyska nyromantiken, både i filosofi och poesi ej sällan ett annat dunkel,
som icke berodde på och icke heller uttryckte det absoluta i spekulation eller
stämning, och således ingalunda var af äkta mystisk art. Det berodde, som
vi sett, helt enkelt på bristfällig uppfattning och stilisering, bristande skapar-
kraft och bristande själfkritik.
Tvisten mellan de två stora skalderna synes mig nu ha berott på tve-
tydigheten af det fatala ordet dunkel. Då Atterbom försvarade det mystiska
som tillvarons kärna, det oänd1igt stämningsfulla, »klärobskyren» som poes1ens
föremål, så betänkte eller betonade han ej, att motståndaren hade att beklaga
sig öfver ett dunkel, som hvarken filosofiskt eller poetiskt var af detta slag.
Tegner åter gjorde sig ej reda för skillnaden, och det angrepp, han med skäl
riktade på något för nya skolan dock oväsentligt, kom nu att oförstående
drabba det innersta af hennes väsen, den äkta mystiken och den äkta dröm-
poes1en.
Men det finnes en senare dikt af Tegner, »Sångmön och Drömmen»
(1841), hvars egenskap af en högst märklig bilaga till denna tvist icke blifvit
uppmärksammad*. Tegner låter här Kalliope förfäkta ungefär den mening
han själf kämpat för 1820, och det synes nästan, som ville han med Onars,
»Drömmens» ord korrigera sin gamla ensidighet:
»Natten är sångens mor, den djupares. - -
Jtonn är ej väsen,
väsendets grund långt djupare är, det sköna är yta,
skönhet är sken, ger du ej tillika betydelsen, eller
väsendets yttersta grund.»
H vad är detta annat än romantikens fordran på oändlighetsbakgrund
för dikten, på metafysiskt djup! Och skalden tillägger:
»Sanningens grund, betydelsens djup äro döttrar af natten»,
hvarpå han skildrar, hur endast denna poesi ser in i det outrannsakliga, m 1
Guds verkstad.
»Icke
fattar du lifvets natur, så länge du dväljes pa ytan.
hänger vid formen allen. Det är Febi fel och hellenens. »
,,. Sedan ofvanstående i oktober d. å. inlämnats till tryckning, har jag sett P. G.
Lyths nyligen utkomna Tegnerstudie (som, i parentes sagdt, snarare tilltalar genom sitt
vackra intresse än genom sin böjelse för den mest omöjliga konstruktion). Några af de
ofvan citerade ställena ur "Sångmön och Drömmen" äro där framhäfda, och dikten själf är
i annat sammanhang och liksom händelsevis ställd vid sidan af Epi"logen - utan att författaren
dock, som det synes, observerat motsatsen mellan konstläran i poemet från 1820 och poemet
från I 841.
Svensk Ti’dskrift z894. 8. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free