Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Cecilia Bååth-Holmberg: En diskussion om samarbete mellan universitet och folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAl\IARBETE MELLAN UNIVERSITET OCH FOLKHÖGSKOLA.
Under året I 892-93 arbetade vid de 77 folkhögskolor och landtbruks-
skolor, som fingo statsanslag: 73 föreståndare, 168 fasta och 140 biträdande
lärare, 4 föreståndarinnor, 82 fasta och 58 biträdande lärarinnor.
I förbigående sagdt var elevantalet vid alla de danska skolorna nämnda
år 5,800, medan under de gångna femtio åren 110,000 personer som elever
vistats vid dessa folket allt kärare vordna undervisningsanstalter.
Diskussionen om »folkhögskolans förhållande till l niversitetet» inleddes
af herr Poulsen med ett föredrag, hvari han först redogjorde för de intryck
han erhållit under den Englandsresa: från hvilken han nyligen hemkommit.
Vidare erinrade han om de allvarliga och betydelsefulla fordringar, som ställas
på en folkhögskollärare. Denne skall dagligen under nio månader af året hålla
ett, ofta flera föredrag 1 sin skola, undervisa populärt och på samma gång
grundligt, hålla föredrag 1 bygderna o. s. v.
Huru glädjande för honom detta än må vara, kan det dock däri ligga
en fara; ty om produktionen blir alltför stark, slappas kraften. Det måste vara
jämvikt mellan utgift och inkomst; i annat fall blir det andlig bankrutt. Folk-
högskollärarna behöfva ro emellanåt och tid till själfstudier. I Danmark repre-
sentera de vidt skilda samhällslager och utbildningsanstalter. Det gifves ingen
särskild »folkhögskoleexamen», som väl är. Men detta gör också, att särskildt
de yngre danske folkhögskollärarna kunna behöfva en fortsatt vetenskaplig ut-
bildning. - Man hade tänkt på en språkkurs, en tanke, som redan denna
sommar blifvit förverkligad på Askov. Men detta var långt ifrån nog.
I England träda universiteten i direkt förbindelse med folket. I Dan-
mark liksom i Sverige finnes en länk mellan dessa båda, som saknas i Eng•
land, nämligen folkhögskolan. Och detta torde vara lyckligt för både uni-
versitet och folk; ty det förras lärare behöfva ej bortryckas från sitt egentliga
arbete, och folket får sin upplysning genom män, hvilka särskildt invigt sig
till denna uppgift. –
Det var därför en »universitetskurs för folkhögskollärare», man förnäm-
ligast önskade få till stånd i Köpenhamn.
Flera professorer därstädes hade lofvat understödja saken. Kursen borde
hållas i september och särskildt afse historien, men naturligtvis äfven andra
vetenskaper. Då statsunderstöd komme att bli behöfligt, hade man hört sig
för å högre ort och äfven här mötts af välvilja och sympati. Redan i sep-
tember 1895 v:=tntade man att en sådan kurs skulle kunna öppnas i Köpenhamn.
Professor Martin Weibull yttrade sig därnäst. Han ansåg, att man alls
ej behöfde hämta förebilder från England. Något liknande den engelska uni-
versitetsutvidgningen hade för länge sedan uppstått inom Nordens egna grän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
