Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Cecilia Bååth-Holmberg: En diskussion om samarbete mellan universitet och folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETE MELLAN UNIVERSITET OCH FOLKHÖGSKOLA. 497
ser just i och genom den utvandring från universiteten som ägt rum, då så
många universitetsbildade män valt folkhögskollärarens bana.
Emellertid hade man i Sverige -äfven haft kurser efter engelska metoden;
förra året i Upsala med närmare 400 deltagare, och i år i Lund med 2 5o.
Kurser, sådana som de i Askov föreslagna, kunna bli af stor betydelse
icke endast för folkhögskolans män utan ock för universitetets. Ty det vore
fullkomligt oriktigt, om man menade, att ensamt folklärarne hade något att
inhämta af universitetets vetenskapsmän; dessa senare kunde inhämta mycket
af en uppsättning lärjungar sådana som de förra, liksom man borde erinra sig,
att när det t. ex. gällde nationell lyftning, en sådan icke kunde åvägabringas
blott och bart genom vetenskaplig tankegång och framställning utan äfven kräf-
ver det naturliga folkliga uttryckssättet och den förståelse af det kroppsarbe-
tande folket, hvilka äro folkhögskolans bästa kännetecken.* - Lyckligt vore,
om det akademiska lifvet på något sätt kunde komma att forma sig så som
lifvet här under Askovs tak. Här är i sanning något att lära för universite-
teternas ungdom.
Nordens folk måste samlas till gemensamt uppträdande och gemensamt
arbete för samverkan mellan folkhögskola och universitet. Skulle det väl vata
så märkvärdigt, om en svensk, en dansk och en norrman föreläste i historia
vid en sådan kurs, som den föreslagna?
Folkhögskolan har i våra dagar tagit det kraftigaste initiativet i den ge-
mensamma nordiska saken; det kan ej förnekas, att det är hennes stolta rättig-
het att häfda, att det är just hon, som i nutiden fört skandinavismen både
djupare nedåt och därigenom äfven framåt.
.Men universiteten hafva icke glömt sm ungdomskärlek: här på detta
nordiskhetens område· kunna de och folkhögskolan broderligt följas åt. Sön-
dringens tid är förbi, sjöng man för länge sedan; och den är det. Men en-
heten är dock icke kommen. Den måste komma. Lycka och välsignelse öfver
samarbetet! -
Direktör Teodor Holmberg redogjorde härefter för sommarkurserna i Up-
sala 1893 och framhöll bl. a. den glädje och lyftning i arbetet, som präglade
desamma, den verkligen storartade uppoffring, som hundratals folkskollärare
och till och med småskollärarinnor underkastat sig för att komma i åtnjutande
af, hvad universitetet bjöd dem. Och som ett talande bevis på den anklang,
hvilken den nya saken strax vunnit i Sverige, omnämnde han, att t. o. m. lands-
kommuner gifvit små anslag för att underlätta folkskollärares vistande i U psala.
"" I detta professor Weibulls yttrande har jag förenat hvad han sade så väl under
diskussionen som i ett senare hållet tal.
Svensk T1:dskrijt z894. 8. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
