Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Cecilia Bååth-Holmberg: En diskussion om samarbete mellan universitet och folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. I
SAMARBETE l\lELLAN UNIVERSITET OCH FOLKHÖGSKOLA.
D:r J. Nörregård från Testrup, bl. a. äfven känd för sina synnerligen om-
tyckta och ·talrikt besökta filosofiska och litteraturhistoriska föreläsningar vid
Köpenhamns universitet, påpekade skillnaden i uppfattning nu och för 19 år
sedan. Med anledning af danska universitetets 400 års fest hade han och
Schröder velat till detta framfora en lyckönskningsadress från folkhögskolorna.
Men de blefvo icke mottagna »af brist på tid», som man föregaf. Efteråt ut-
tryckte den lärda världen sin harm öfver, att ingen deputation kommit från
folkhögskolorna, medan man å andra sidan skarpt klandrade Nörregård och
Schröder för det de öfver hufvud taget velat infinna sig vid en sådan fest! -
Och ’i dag kunde man tillsammans med några af universitetets professorer samt
svenska yrkesbröder och universitetslärare öfverlägga om samarbete! Planen
om en utvidgad universitetskurs får icke stranda. Professor V\ eibulls uttalanden
voro glädjande, men hans förslag kan icke förverkligas förr än längre fram i
· tiden. Danskarna måste börja på samma sätt som svenskarna; dessa började
i Upsala i fjol, i Lund i år; i Danmark måste man börja i Köpenhamn. Kan
sedan något gemensamt nordiskt uppkomma häraf, så vore detta en förträfflig sak.
Folketingsmannen och statsrevisorn H. Holm tackade för folkhögskolans
tillit till regeringen. Han hoppades att den icke skulle komma på skam. Men
nödvändigt vore det, att planen, för så vidt den skulle förverkligas med till-
hjälp af statsmedel, framkomme i bestämd och klar form.
Föreståndaren för Askovs utvidgade folkhögskola, Ludvig Schröder be-
tonade att den föreslagna universitetskursen egentligen skulle komma att gagna
de yngre folkhögskollärarna. De äldre behöfde något vida mera, behöfde nå-
gon tid dväljas i närheten af vetenskapens brännpunkter.
För sin del fann han professor vVeibulls ord hafva varit det mest vägande
af hvad som denna dag blifvit taladt. År 1838 framlade Grundtvig i »Brage
og Idun » första gången tanken på samarbete mellan Nordens universitetsrnän
vid en fri vetenskaplig högskola i Göteborg. Professor \Veibulls ord hade
gått i samma riktning. Ett samarbete mellan Nordens folk på detta sätt måste
komma till stånd. Man skulle kunna tänka sig det under form af ett slags
ambulatorisk högskola; det ena året inrättas en gemensam nordisk kurs i Kö-
penhamn, det andra i Lund, det tredje i Stockholm, det fjärde i Norge, o. s. v.
U niversitetslärarne representera alla tre folken, på samma sätt åhörarna. Och
då har man ju en folkhögskollärarekurs, hvari. äfven andra kunna deltaga t. ex.
präster, unga vetenskapsmän m. fl. En sådan plan måste bli fruktbärande för
åhörarna, så väl som för professorerna. Talaren slöt sig fullständigt till pro-
fessor Weibulls tanke och anbefallde den. Vid en verklig jubileumsfest bör
man ej endast dröja vid minnena; den skall gifva nya uppslag till utveckling;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
