Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Frans von Schéele: Arbetareupplysning och kvinnobildning. Några reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETAREUPPLYSNING OCH KVINNOBILDNING. 501
är det fara värdt, att man genom ett stundom kanske välmenande, men nästan alltid miss-
riktadt upplysningsarbete just gör honom mottaglig för den illasinnade agitationen och till en
fiende mot det samhälle, som annars i en kunnig och duglig arbetsklass kunde och borde äga
sin bredaste och säkraste grundval."
Sålunda - de arbetareföreläsningar, som nu hållas i nästan alla våra
större städer med anslag af stat och kommun, och de serier af populariserande
småskrifter, med hvilka man söker sprida bildningens frukter ned till vårt folks
breda lag, skulle vara ett »nästan alltid missriktadt upplysningsarbete », som
blott vore ägnadt att göra arbetaren till en samhällets fiende!
Vi skulle förstå detta resonemang, om det utginge från den barbariska
åsikten, att den kroppsarbetande klassen bör hållas på en så djurisk ståndpunkt,
som möjligt, för att vara så mycket mera lättstyrd af sina herrar, de fria
statsborgarne. Men för en sådan tolkning är tidningsartikeln i fråga alltför
tydligt präglad af verklig välvilja mot arbetareklassen.
Ser man däremot bort från alla sådana falskt aristokratiska förutsättnin-
gar, så innebär det citerade uttalandet ett misstroendevotum eJ blott mot ar•
betareupplysningen, utan mot teoretisk bildning öfver hufvud.
Hafva då teoretiska kunskaper intet verkligt värde, äro de blott en lyxa
vara, som väl den rike må förlusta sig med, men som den mindre bemedlade
gör klokast i att afstå från?
Man skall föga hafva tänkt öfver människonaturen för att kunna hysa en
sådan åsikt. - Är icke förståndet en väsentlig sida af denna natur, och kan
man icke äfven med afseende på dess utveckling tillämpa den gamla sannin-
gen, att » människan lefver icke allenast af bröd>>? Målet för vårt jordelif är
ju en allsidig mänsklig utveckling. Nu är det den teoretiska bildningen, som
skänker denna utveckling åt förståndet. Kan då en sådan bildning vara värde-
lös för någon människa, hvilken samhällsklass hon så må tillhöra?
Det är sant, förståndet är blott en sida af vårt väsen. Det finnes andra
lika viktiga, och förståndsbildningen får därför icke öfverskattas. Men däraf
följer icke, att den får underskattas. Den, som sett, huru kunskapsintresset kan
lysa ur ögonen på den simple arbetaren, där han sitter på föreläsningen; den,
som sett honom vecka efter vecka efter sin hårda arbetsdag infinna sig på
arbetareinstitutet för att åhöra en framställning, som alls icke har något som
helst samband vare sig med hans yrkesarbete eller med hans klassintressen -
han skall för visso ej kunna underskrifva yttrandet om, att den teoretiska bild-
ningen ej främjar arbetarens »inre lycka». Hvarför komma då arbetarne afq_
ton efter afton tillbaka till föreläsningssalen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
