Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
Tab. 1.
Antal
I
Procent i förhållande till
Å kl
rs ass d
narvaran e
lärjungar
hela summan antalet i föreg.
klass
l 2.,186 I 5,I -
2 2,542 17’15 l l 6,3
3 2~388 16:4 93.9
R. 4 I, 163
} 14,7 89,2
L. » 966
R. 5 704 l II;3 76,9
L. » 934 I
R. 6:1 340
}
L. ))
837 8; I 7I ,9
R. 6:2 218
}
L. )) .
695 6,3 77~6
R. 7:1 171
}
L. )) 651 5;7 90,0
R. 7:2 142
}
L. ))
57 1 4,9 86,7
I
S:a I 14,508 100,o
Af hela antalet inom klasserna 4-7:2 utgjorde under höstterminen
1890 realisterna 41 ’>1 °/o och latinarne s-
ål. 58,9 °/o. De båda procenttalen
torde dock sedan dess hafva ändrats rätt betydligt till förmån för real-
linien.
Såsom man af tabellen finner, är läroverkets 2:a klass den, som har
det största lärjungeantalet eller 17,5 °/o af heia summan. Från den 2:a
minskas sedan klasserna undan för undan, så att öfre 7:e slutligen hyser
endast 4,9 °/o af hela antalet eller 28,0 °/o af 2:a klassens antal. Denna
ständiga minskning må väl synas öfverraskande stor. Till densamma bi-
drager naturligtvis i någon mån kvarsittningen. Men framför allt beror
den ju därpå, att lärjungar afgå från läroverket allestädes på vägen mellan
ettan och studentexamen*.
Det är ej för de lyckliga, hvilka slutligen hinna fram till det stora
målet, studentexamen, utan för dessa afgåendeJ som vi nu skola intres-
sera oss. Dock ej utan åtskillnad för dem alla. De, hvilka frågan gäller,
äro ej sådana, som exempelvis endast öfvergå till andra efter det allm.
~ Hvilka förändringar i storlek en skolgeneration erfar under sin gång genom läro-
verket, därom får man af de i föreg. tabell angifna allm. förhållandena en god föreställning.
Den statistiska berättelsen lämnar ett individuellt exempel: den skolgeneration, som höstter-
minen I 882 befann sig i 1:a klassen, hade då en storlek af 2,161 ; i 2:a klassen nästa år
hade den växt till 2,510; i 3:e klassen var antalet 2,260; i 4:e 2,078, i 5:e 1,661, i nedre
6:e 1,184, i öfre 6:e 858, i nedre 7:e 763 och slutligen höstterminen 1890 i öfre 7:e 632.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
