Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN. 52 3
så gäller detta dock visserligen om ganska mångaj och invändningen
har således skäl för sig. Men den är ej kraftig nog att upphäfva det
ofvan sagda. Ty dels kan ifrågasättas., huruvida icke just i skolans när-
varande organisationi som för desse >)till studier obekväme>) icke ställer
i utsikt något praktiskt och eftersträfvansvärdt examensmål för deras
skolarbetej ligger en af orsakerna till deras skrala framsteg. Dels och
framför allt - icke kan man menaj att dessa många hundra afgående
lärjungar ens till större delen skulle vara sådanaj som äro för dumma
eller för lata för att bli studenter? Studentmössan pryder tY. värr mån-
get hufvud, som är allt annat än kvickt och allt annat än arbetsamt. Vi
ha bland de våra åtminstone två andra kategorier: I) de begåfvadej d.
v. s. de speciellt praktiskt begåfvade, för hvilka .det mångåriga skol-
bänkslifvet kännes alltför · naturstridigt - det är, som bekantj rent un-
derbart, hur duktig karl det blir af mångenj som i skolan varit alla ma-
gistrars förtviflan; 2) de fattigaj de, hvilkas föräldrar ej ha råd att låta
sina söner bli studenter1 om ej för annat, så emedan de veta, att en stu-
dent ofta är ännu dyrare att underhålla än en skolgosse. Den ungdom.,
on1 hvilken här är fråga och som skulle af skolan tillvaratagas, är gan-
ska aktningsvärd., och man kan med afseende på den räkna med fullt
normala förhållanden.
En annan invändning kunde vara den, att de tekniska och andra
läroverk, hvilka ansluta sig till någon af allmänna läroverkets mellan-
klasser, därvid icke gärna kunna börja med ett åldersstadium., som vore
högre än 5:e klassens, om de vilja i något så när behaglig tid hinna få
sina elever färdiga. - Sant; men om dessa läroverk verkligen ~ansluta
sig>>, så betyder det ju föga, huruvida den klass, till hvilken de ansluta
sig, har karakteren af afslutningsklass eller ej.
– - - Den 3:e klassen spelade som afslutningsklass knappast någon
roll. Och den 5:e klassen., äfven på reallinien., förtjänar icke namnet af-
slutningsklassj om den ock som sådan betraktas. Nej, faktum är, att det
icke finnes någon verklig afslutningsklass inom våra allm. läroverk annan
än den, som afslutar det hela. Och liksom det icke finnes någon afslut-
ningsklass annan än den sista, så finnes det heller icke, hvad därmed
skulle komma att följa, någon afgångse.zamen annan än studentexamen.
Den gosse i skolan, som icke läser på studentexamen, har intet egentligt
examensmål framför sig. Men detta behöfver han hafva, för att känna
sig hafva ett mål för sitt skolarbete. Och när gossen lämnat s½olan, så
är han ej i besittning af något påtagligt resultat af sitt arbete, vet sig
icke därmed ha förvärfvat någon sorts grad., om än obetydlig., på med-
borgarskalan. När det framdeles blir fråga om hans små lärdomsmeriter.,
så skall det snarast vara detta negativa, att han >
)aldrig blef student».,
hvilket framstår såsom summan af hans skolstudier. En människa skall
vara en öfverlägsen karakter för att förmå känna glädje i och aktning för
sitt arbete, därest det icke äfven af andra aktas., därest dess resultat icke
har någon liten grad af anseende., som faller tillbaka på henne själf. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
