Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
verk äger 5:e klassen obestridligen något, som kan ge den rang och he-
der af afslutningsklass. Men tar man i betraktande detta 5:e klassens
företräde framför de närmast följande, så blifva afgångssiffrorna för dessa
. ännu mer respektabla. Särskildt gäller detta klass 6: I. Hvad kan det
då vara, som kommer så många att sluta skolan med denna klass i stäl-
let för med klass 5, som dock af den gängse uppfattningen betecknas
som afslutningsklass? Dess lärokurs är i alla afseenden motsatsen till
en afslutningskurs, och svårigheten att få flyttning från 6: I till 6: 2 är
ingalunda större än för flyttning från 5 till 6: I.
Är icke den sökta orsaken att finna i åldersförhållandena inom oe
båda klasserna? - När klassföreståndaren i 5:·e spörjer en far elier mor,
om gossen skall sluta eller skall fortsätta till studentexamen, så får han
ofta till svar: »Nej, inte skall han bli student, det är ej vår mening, det
ha vi ej råd till. Men inte kunna vi ta honom ur skolan nu, han har
ju inte gått och läst ännu, och hvem tror väl ’doktorn’ för resten vill
ta emot ett sådant litet barn, om man nu skulle nänns att skicka honom
från hemmet.» Och så får gossen sitta ännu ett år i skolan. Ej därför
att han får lära sig så mycket nyttigt - statik och proportionslära och
fransk grammatika och botanisk systematik höra ej till det, som genast
är färdigt till användning - utan emedan han skall något göra, under
det han väntar på att bli ett år äldre och några centimeter längre. Gos-
sens pappa och mamma, gynnare och vänner ha vanligen mycket litet
reda på, hvad som läses i den eller den klassen. För dem är det nog,
att gossen »går i skolan», och frågan, när han skall sluta, afgöres helt
och hållet af utanför skolan liggande hänsyn, framför allt af hänsynet
till gossens ålder. Han skall ha »gått och läst», således hunnit konfirma-
tionsåldern, det är vanligen det viktigaste. Han skall också ha hunnit
få den kroppsliga utveckling, att han något orkar göra med sina händer,
och han skall ha hunnit växa ifrån den barnsliga vekheten i sinnet åt-
minstone så mycket, att han tål att skickas från hemmet. .– Men alla
böra medgifva; att denna lefnadsålder, vid hvilken det i allmänhet är
för en gosse lämpligt att gå från skolan ut i praktisk verksamhet, bättre
sammanfaller med normalåldern i klass 6: I än med den i klass 5, d. v. s.
bättre med åldern 15–16 år än med åldern 14-15. Med andra ord:
som normal afslutningsklass för den -lägre skolbildningen är den 5:e klas-
sen ett år för tidig.
Mot det nu gjorda påståendet kan en invändning bland andra gö-
ras. Man skall säga, att de, som i förtid sluta skolan, i allmänhet till-
höra de för studier mindre bekväma bland lärjungarna, som en gång
eller ett par gånger varit kvarsittare, innan de komma ut ur 5:e klassen.,
hvarför de då redan hunnit den passande åldern. - Om ej i allmänhet.,
tab. 3 här ofvan fås ur den statistiska berättelsen antalet af de ur klassen direkt till prak·
tisk verksamhet under året 1890 afgångne att vara: för det förra slaget af läroverk 239, för
det senare 92. I de högre läroverken afgingo således 17,9 °lo af 5:e klassens lärjungar di-
rekt till praktisk verksamhet, i de femklassiga 29,, °lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
