Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
mening (trots läroverksstadgan § I )j att studentexamen icke blott är") utan
rent af bör vara de allm. läroverkens enda och egentliga ändamålj skälet
för deras tillvaro? Hvarför äro de eljest tillj om icke för att fylla sta-
tens behof af ämbetsmannaämnen? Vid inträdesposterna till alla sina olika
institutioneri det vare officersskola eller postverk eller tullverk eller uni-
1
versitetsfakultet eller någon annanj fordrar staten företeende af student-
betyg*. Och alla dessa pappor och mammorj som år efter år envisas
att hålla sma söner i skolanj trots underbetyg och privatläsning och
kuggning och naturens motsträfvighet i det hela, icke göra de deti för
att deras söner skola få vidsträcktare bildning eller ännu ·några år få åt-
njuta iskolans uppfostrande inflytande»") utan helt enkeltj för att de en
gång skola bli studenter och få åtnjuta den hvita mössans alla sociala
välsignelser. Det är då nästan i sin ordningi att skolan själf accepterar
denna synpunkt. Hon handlar därvid opportunistiskt, realpolitiskt, och
ingen må heller undra öfver att en uppfattning, som är så väl grundad.,
blifvit inom skolan allmän.
I denna af inre och yttre förhållanden motiverade koncentration
mot mogenhetsexamen såsom enda och slutligt mål ligger nu onekligen
en viss art af styrka. I all enhetlighet och konsekvens ligger styrkai och
är den ledande principen gifven, så bör den fasthållas och med kraft
genomföras. Ett högre läroverk sätter med skäl sin ära uti att kunna
prestera vackra afslutningsklasseri som med glans bestå profvet i den
slutliga skärselden. Sämre vitsord kan det aldrig få, än när om detsamma
säges, att där >) Så många bruka bli kuggade i studentexamen». Utan denna
examen skulle läroverket, så som förhållandena nu en gång äroi må-
hända icke äga den ledande synpunkt, som behöfves för att gifva lik-
formighet~ enhetlighet och stadga åt det hela. - Men fördelen vinnes på
b ekostnad af mycketi som bör vara skolan dyrbart.
Blir icke därigenom för statsläroverket karakteren af skola väsent-
ligen försvagad och· i stället prägeln af examensinstitution detsamma på-
tryckt? ** l~varje lärare veti huru examenssynpunkten verkar neddragande
på arbetet och ställer de ideella intressena, bildnings- och sakintressenai
i skuggan. Att undervisa i klass 7: 2i där examenssynpunkten gärna vid-
låder allt~ och att tjänstgöra vid själfva examen är ingen uppmuntran för
den lärare, som älskar sitt läroämne och sin ideella uppgift.
Måste icke vidare läroverket genom sin nuvarande organisation nöd-
vändigt förlora intresset för alla de lärjungari hvilka det ej får eller ej
förmår föra fram till detta sitt enda mål? De blifva styfbarneni dessa
mångai om de ej rent af komma att synas -som ett slags misslyckadt
fabrikat i jämförelse med de få som »lyckas». Och dock är det väl klart;
’(, Om ej allestädes enligt lag, så dock enligt en praxis, som den stora tillströmningen
af inträdessökande gjort nödvändig.
n Hvad som härvidlag genom en förändring i själfva sättet för studentexamens afläg·
gande skulle kunna vinnas till förebyggande af en dylik våda, det torde måhända vara ganska
mycket. Frågan därom lämnas här å sido inför den fara, som faktiskt föreligger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
