Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
att ett läroverks allmänna uppgift ej kan ligga i något annat än i att, ’så
vidt möjligt~ tillgodose alla de lärjungars bildningsbehof, hvilka det an-
tager sig. Ett undanskjutande af denna hufvudsynpunkt blir ett genom-
gående missförhållande, som måste föra med sig menliga följder af många-
handa slag.
Förf. ordar om examenstyranni och har dock förut klagat öfver,
att det icke finnes ännu en examen. Häri ligger en motsägelse. Föl-
jande må dock rnärkas. Utan examen och examenskontroll kan en skola
svårligen vara, och statsskolan kan det alls icke., det tillhör hennes offi-
ciella natur. Skulle en sådan kontroll falla på många ställen, så skulle
den förkväfva allt ideellt lif hos skolan. Men faller den som nu endast
på en enda punkt., så förrycker den skolans allmänna syftemål och undan-
skymmer några hennes vi~tigaste plikter. En fördelning på tvenne punk-
ter är redan i och för sig ej en ökning., utan en minskning i det onda,
som examensväsendet, jämte åtskilligt godt, onekligen medför. ~igga
dessutom de båda punkterna icke på samma räta linie, utan beteckna
slutpunkterna af väsentligen olika om ock delvis sammanfallande bild-
ningslinier, så tillkomma andra och afgörande skäl för en sådan anord-
ning. Man ihågkomme slutligen, att begreppet examen icke nödvändigt
har betydelsen blott af en hastig och formalistisk kontroll, om det ock
praktiskt taget synes svårt att bringa det längre.
Det är något oformligt i vår nuvarande skolorganisation. Det
allmänna läroverket är som ett nio-stafvigt ord med accenten på den
nionde stafvelsen. Ligger det ej redan på förhand en orimlighet i att
sammanhålla ända till nio årskurser under synpunkten af en enda examen
såsom slutligt mål? Att portionera ut hvarje läroämne på mångåriga
kurser, flere med två lärotimmar eller till och med en enda timme i
veckan, för att kunna släpa med sig allt och hopa allt i en enda examen?
Att inom samma skolsal, samma läroplan, samma ordningsstadga, samma
disciplinära och religiösa behandling föra tillhopa nioåriga småpysar och
fullväxta ynglingar?
Allt från Gustaf Adolfs tid funnos de två skilda läroanstalterna skola
oclz gymnasiu1n. Man smälte dem år I 849 tillsamman till en enda insti-
tution, »det allmänna läroverket>>. Och borgarsko/an, »apologistskolan»,
som den kallades., skolan för den lägre praktiska realbildningen., som efter
att ända från storhetstidens dagar ha fört en oansenlig tillvaro ändtligen
I 820 erhållit en plats för sig och som nu kanske, om den fått blifva vid
lif, kunnat vara fullväxt och blomstrande, befolkad just af den ungdom,
hvars talan här föres - den lät man detta samma år I 849 ingå i och
förgås i det stora allmänna lärdomsverket. Däri skall allt inrymmas, däri
förlora sig de individuella bildningsuppgifterna och endast en behåller
platsen, den humanistiska och realistiska studentbildningens. Man må
inför det nuvarande tillståndet kunna fråga sig., om I 849 ~rs åtgöranden
verkligen varit lyckobringande, om de ej inneburit en »konstruktion>> till
förmån för ett enhetssträfvande, som ej väl öfverensstämt n1ed det histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
