Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN. 533
visserligen af någon hört påstås, att den norska »middelskole»-bildningen
just icke skulle vara något att beundra; af andra dock, att den skall vara
ganska aktningsvärd. Huru som helst, man har här erfarenheter och
uppfattningar, hvilka vi kunna pröfva och göra oss till nytta. Förf. ber
att få hänvisa till det betänkande, som I 891 afgafs af den kommission,
hvilken hade i uppdrag att revidera bestämmelserna för Norges högre
skolor.* Dess framställning, såväl i fråga om denna särskilda sak, som
för öfrigt i nästan alla de moden~a skolfrågorna, är i hög grad läsvärd.
Skolfrågan är hos oss för ögonblicket onekligen en fråga för·dagen.
Tidningspressen ägnar den åter och åter artiklar., än insända, än ledq.re.
Qch det är ej blott vänsterpressen., utan äfven högerpressen so_m yrkar
på refor1n. Det är ej fråga om småsaker, om en timme här och en timme
där, det är hela systemet man vill ha annorlunda. Man torde kunna finna.,
att de yrkanden som göras ej divergera så synnerligen mycket. De samla
sig omkring grundtankar, som komma ganska nära de i denna uppsats
uttalade. Man läse exempelvis en serie ledande artiklar i tidningen Vårt
Land: synliga denna sommar, kanske det bästa som i frågan förekom-
mit.** Eller man läse en ledare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
för d. I 8 juli’) till syftet nästan identisk med en af de förra.*** Ja,
äfven inom det allm. läroverkets egen lärarekår, som ju icke är utryktad
att vara något oroligt samhällselement, synas samma reformtankar börja
röra sig. Vid svenska läraremötet i Linköping förra sommaren förekom
bland öfverläggningsämnena ett af följande lydelse: »Skulle icke vid en
blifvande läroverksreform det allmänna behofvet såväl som den allmänna
meningen bäst tillgodoses, ifall inom det högre läroverket ånordnades en
sexårig kurs utan .klassiska språk (elementarskola) med en därpå följande
treårig kurs (gymnasium), efter omständigheterna klassisk eller real eller
bådadera, och det femklassiga läroverket på samma sätt förvandlades till
sexårig elementarskola utan klassiska språk?>> Hvilket öde frågan fick i
diskussionen, känner· ej förf. , men den hörde till de ämnen, hvilka _
kom-
mitteen för mötets beredande ansett företrädesvis böra komma under be-
handling. Ja, ännu på andra, vidt skilda håll hår förf. funnit liknande
* "Udkast til en forandret ordning af det h0iere skolevaesen. Af den ved kgl. resolu-
tion af 3 sept. 1890 til en revision af bestemmelserne om det h0iere skolevaesen nedsatte
kommission". Kristiania 1891.
""" Vårt Land, numren 103, 127, 134, 138, 176 och 177.
H’f. Senare, då uppsatsen redan befinner sig i . pressen, har förf. fått sig påvisad en
artikel i Ny Ecklesiastiktidning för der:i 27 jan. 1894 med öfverskrift: "Afslutningskurserna
vid allmänna läroverken", och stödjande sig, såsom det synes, på något uttalande i Nya Dagl.
Allehanda. Artikelförfattaren kritiserar de s. k. afslutningskurser, hvilka nu finnas, och fram–
kommer till väsentligen samma yrkande som det i denna uppsats gjorda: afslutningskurs på
ett åldersstadium, motsvarande icke 5:e klassens, utan nedre 6:es. Här bör anordnas en för
alla obligatorisk examen rigorosum; denna skall minska tilloppet till studentexamen . och be-
reda ett studiemål för alla de lärjungar, som icke ämna bli studenter. Författaren synes.
öfver hufvud taget ej hafva fullt förtroende till en organisation, som vill uppfostra "nio...
åringen och nittonåringen" i samma skola. ·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
