- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
536

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL.
Därtill fordras ett långt mera inträngande studium, en vida omsorgsfullare
pröfning af dess förutsättningar och beståndsdelar, än han varit i tillfälle att
ägna däråt. Beundrande och spörjande - för att något ändra ett utslitet
slagord - står han inför denna . stolta tankebyggnad. Men ett synes visst,
och det är, att äfven om denna byggnad icke i hela sin vidd sknHe förmå
att hålla stånd mot kritikens mineringsarbete, så skall den dock lämna efter
sig mäktiga brottstycken af beståndande sanning, stora nog att göra den till
ett af de allra mest betydande bidrag till ·kunskapen om Nordens forntid, som
någonsin skådat dagen.
Betydande i sitt slag äro äfven Sophus Bugges arbeten, men på ett helt
annat sätt. Medan Rydberg vill följa den nordiska mytologien genom alla
utvecklingsskeden från dess uppkomst till dess undergång, sökande spåren af
det episka såmmanhang, som han vill finna mellan dess skilda beståndsdelar,
uppehåller sig Bugge uteslutande vid den nordiska hedendomens dödsögonblick,
och vill i dess storartade mytdiktning se intet annat än en svanesång. Syn-
barligen mäktigt gripen af de vidtgående uppslag, som den nyare historiska
forskningen gifvit angående Nordens, framför allt Norges förbindelser med de
brittiska öarna under vikingatiden, vill han i dessa förbindelser se nära nog
den enda impulsen till den religiösa .hednapoesi, som vid slutet af vår forntid
nådde en så rik blomstring.
Huru många och huru talande de skäl än må vara, som han och hans
. .
skola bjuda till stöd för sin åsikt, och huru utbredd den än må vara bland
de kretsar här i Norden, som i ty fall göra anspråk på sakkunskap, så springer
dock den helt och hållet ohistoriska grundtonen i denna åskådning allt fö r
bjärt i ögonen för att icke utmana en vaken iakttagare till bestämd gensaga.
"All odling står på ofri grund till slut’et,
Blott barbari var en gång fosterländskt",
SJunger Tegner, och dessa ord äga visserligen äfven på det mytologiska om-
rådet en sanning, hvilken ännu icke blifvit till fullo erkänd af dem, som blott
ur inhemska källor vilja söka våra myters upprinnelse. . Det är Bugges stora,
ovanskliga förtjänst att hafva fastslagit, hurusom. äfven i detta afseende vår
odling står på ofri grund, allt under det han med rätta starkt betonar, att de
främmande motiven af våra förfäder omdanats med·en själfständig skaparekraft,
som gör dem till deras välfångna egendom och påtrycker dem en äkta ur-
sprunglig nordisk prägel. Men å andra sidan är det hans stora, ohjälpliga
fel, att han vill sammantränga en utveckling, som måste fortgått genom årtu-
senden, inom den trånga ramen af ett eller två århundraden.
Så långt har i vår tid den arkeologiska forskningen hunnit, att den kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free