Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL. 539
blef det nödvändigt att skjuta järnålderns början och brons ålderns slut nära
ett halft årtusende längre upp i tiden, än man förut tänkt sig. Men däraf
blef åter en oeftergiflig följd, att den öfverföring af främmande element till
Norden, som antagits under den förkristna tiden behöfva minst ett halft årtu-
sende för att hinna genomföras, nu måste inskränkas inom den knappa rymden
af en eller annan mansålder. I fråga om Nordens materiella kultur har denna
konsekvens till sin fulla vidd, men med all nödig vetenskaplig stränghet, ut-
dragits af vår frejdade fornforskare, professor 0. J\1ontelius, i hans epokgö-
rande arbete Om tidsbestämningar inom bronsåldern. J\’1ed en aldrig sviktande
skärpa i bevisföringen genomföres här sammanställningen mellan nordiska och
sydländska fyndtyper, mellan hvilka motsvarigheter uppvisas ända in i en tid,
som ligger bakom det homeriska Trojas undergång, ja, t. o. m. bortom de
dagar, då Moses förde Israels folk ut ur Egypten.
Dessa vidtgående resultat på den materiella kulturens område, hvilka
oaflåtligt fullföljas i en allt vidare utsträckning, föra naturligtvis med sig sina
oeftergifliga konsekvenser äfven för den andliga odlingen, och således icke
minst för religionen. Har det uppvisats, att öfverflyttningen af främmande
materiella kulturelement till våra aflägsna bygder knappast fordrat mer än en
ringa bråkdel af den tid, som förut därtill ansetts nödig, så följer naturligtvis
däraf, att beröringen mellan Söder och Nord varit mångfaldigt lifligare, än
man förut velat tänka sig. Lika naturligt är då, att äfven det andliga utbytet
måste tänkas hafva fortgått med en mångfaldigt större snabbhet och liflighet
än hittills antagits, och att de väckande impulserna från kulturlanden i söder
och öster måste nått upp till oss med en vida starkare lifskraft och bättre be-
varad ursprunglighet. Särskildt på det religiösa området kan betydelsen häraf
knappast uppskattas nog högt. Den starka främmande inverkan på vår myt-
bil-
dning, som Bugge vill sammantränga inom hedendomens sista dagar, måste
nu utsträckas så långt upp i tiden, som en samvetsgrant pröfvande fornforsk-
ning kan följa våra förfäder i deras beröring med främmande länder och deras
mer eller mindre högt stående kulturer.
Men häraf följer åter en helt annan syn på de mytologiska företeelserna,
än den hittills vanliga. Lika litet som deras ursprung låter sig koncentreras
inom en kort, om än aldrig så betydelsefull tidrymd, lika litet låter sig detta
ursprung sökas uteslutande eller ens hufvudsakligen på inhemsk grund. Ana-
logier och motsvarigheter från långt aflägsna länder och folk låta sig ej längre
så knapphändigt som hittills afvisas, ty långväga förbindelser kunna hafva ägt
rum och medfört sina resultat, om hvilka vi nu ej hafva en aning. Icke så
få af de likheter med främmande mytologier, med hvilka flydda tiders oveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
