Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL. 54 1
sitt berättigande däri, att olika strömningar under hvart och ett af dessa tids-
skeden företrädesvis göra sig gällande och öfva sin inverkan bland våra för-
fäder. Dessa strömningar gäller det då att hvar på sm tid söka följa så långt
görligt är.
Utgå vi då från vikingatiden, måste villigt erkännas den djupgående in-
verkan af denna beröring med öarne i västerhafvet, som af nutida forskare
tillmätes så stor betydelse. Men därvid akte man sig blott att öfverskatta
denna betydelse, eller för dess skuld undanskjuta andra inflytelser, som sam-
tidigt och vid dess sida kunnat göra sig gällande. Den väldiga kraftutveck~
ling, som i vikingarnes och väringarnes dagar utgick från våra bygder, ställde
våra förfäder i en mångfaldigt ökad beröring ej blott med de brittiska öarna,
utan med nästan alla Europas länder och folk. Hafva därunder kristna in-
flytelser lämnat varaktiga spår efter sig i den bortdöende asatron, så kunna
dessa hafva kommit från vidt skilda delar af Europa. Liksom i en Harald
Hårdrådes politik en rätt tydlig inverkan låter sig skönjas af den kännedom
han förvärfvat om de byzantinske kejsarnes statskonst, så skulle det vara af
ett ej ringa intresse att veta, om ej de käcke väringarne från Miklagård, den
tidens världsstad, till de svenska bygderna fört med sig en del åskådningar,
·som verkat uppläsande på folkets sviktande hedna tro. Det är för öfrigt ej
omöjligt, att äfven utomkristna inflytelser kunnat öfva sin verkan. De slaviska,
lettiska och finska folk, med hvilka nordboarne stode i beröring, stodo i de
flesta fall lägre än de, och hafva väl således snarare mottagit än gifvit. :Men
vi få ej förgäta, att vikingar och väringar äfven stått i omedelbar, dels fient-
lig dels fredlig beröring m-ed Islam. Vid Spaniens kuster och i Byzans’ härar
drabbade de samman med deras flottor och härskaror, och utför vVolga drogo
deras skepp i fredlig köpfärd till handelsstaden Bulgar eller i krigisk bärfärd
till Kaspiska hafvets stränder. Det kunde vara värdt att undersökas, om icke
Mohammeds paradis med dess houris lämnat spår efter sig i skildringen af
Odens valhall med dess fagra tärnor, som bjödo kring Heidruns mjöd och
Sirimners fläsk åt kamptrötte ·einheriar.
Men det är ej blott under vikingatiden, som kristen lära och sed kan
hafva gjort sig känd hos våra förfäder. Under folkvandringens icke mindre
stormiga dagar hafva sannolikt äfven härifrån krigiska skaror dragit ned emot
Södern att vinna ära och byte. Krönikorna veta att förtälja, huru sändemän
från det aflägsna Estland uppvaktat den store gotiske konungen Teoderik i
hans hof i Verona, under det herulerna från det nuvarande Serbien sände bud
hit upp till Nordlanden, för att söka sig en konung bland fränderna till deras
härskarehus. Från annat håll veta det Frankiska rikets årsböcker att ifrån bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
