Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL.
Jan af 500-talet förkunna om anfall af danske vikingar mot rikets nordliga
kuster. Äfven då har alltså en liflig beröring i fred som i krig ägt rum mellan
Söder och Nord, hvilken nog icke blifvit utan sma djupa spår i den senares
andliga lif.
Där bortom ligger åter Roms kejsartid med dess vidtomfattande makt-
utveckling, dess storartade synkretisrn mellan skilda kulturer och religioner och
dess i stor skala utförda sammanblandning af olika folkstammar. Det har ut-
gjort en outtömlig källa till förvåning hos eftertänksamme granskare af vår
forntid, att den germaniska stammen så helt och hållet skulle hafva förlorat
minnet af sin väldiga brottningskamp med det världshärskande Roma, att in-
tet spår däraf skulle kunna uppvisas i dess sång och saga. Detta så mycket
hellre, som JU romerska fabriksmärken låta sig igenkännas å fornsaker från
denna tid långt upp i mellersta Sverige; och det var väl ej blott fabriksalster1
som den tiden gingo i lån från jätterikets utmarker. Det synes emellertid
icke omöjligt _
att åt denna fråga gifva en belysning, som skulle ställa den i
en öfverraskande och fullständigt ny dager. Men detta skulle här föra oss allt
för vida, och då saken väl är värd sitt eget kapitel, hoppas vi vid tillfälle få
därtill återkomma.
En sida däraf torde likväl redan i detta sammanhang böra påpekas.
Nyss nämnde vi den synkretism, hvarmed den romerska statsmakten förstod
att under sitt hägn församla all världens kulturer och religioner. I Roms
Pantheon fanns rum för alla gudar, hvilkas dyrkare böjde sig för Dea Roma
och Ccesarernas kult; och i Roms legioner stredo persern och mauretaniern
vid sidan af dakern och britten. Ja, vi veta, att det var en romersk stats-
maxim att föra krigarne så långt bort som möjligt från hembygden med dess
lockelser till affall, så att folken från Rehn och Donau fingo strida eller ligga
i läger vid Nilen och Eufrat, och tvärtom. Så blandade sig öfver allt i det
väldiga riket och kring dess gränser hirnmelsvidt skilda tankeströmningar och
världsåskådningar med hvarandra i ett vimmel, svårt om ej omöjligt att ut-
reda. Det vore i sanning högst märkvärdigt, om icke de återverkningar, som
deras möte fört med sig för de om hvarandra blandade folkens troslif, sträckt
sig både ·vidt och djupt.
Särskildt i ett fall kan denna religionsblandning hafva fört med sig vik-
tiga följder. Då i en mängd fall germaniske krigare måste varit förlagda in-
vid Persiens gränser och persiske krigare invid Germaniens, kunde en bland-
ning i stor skala af persiska och germaniska myter lätt nog hafva uppstått,
helst när myterna anslogo sinnena genom poetisk skönhet. Liknande följder
kunna äfven hafva inträffat genom Mitrakultens spridning inom Romarriket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
