Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Några pedagogiska reform-tankar på psykologisk grundval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA PEDAGOGISKA REFORM-TANKAR.
Att nå det pedagogiska idealet är lika omöjligt här i tiden, som öfver hufvud
idealvärldens förverkligande under solen. Men det får ej utesluta sträfvandet
åt den riktning, där idealet finnes.
Men göra i stort sedt våra läroverk och lärare det möjliga i de afseenden,
som här omnämnts? Handen på hjärtat! Det gäller, synes det mig, härvid na-
tionella bildningsfrågor, som man ej har rätt att slå bort genom ett fortsättande
blott af äldre traditioner, hvilka med vår tids stegring af _
allt kulturarbete i
sina misstag blifva allt farligare.
Tack vare forna skolors svaga organisation och deras ta1rika dåliga lärare
neutraliserades ej blott skolornas goda, utan äfven deras skadliga verkningar.
Och trots mycken osund formalism kunde därför skolornas alumner i gamla
tider utgå jämförelsevis oskadade till lifvets värf. lvien i våra dagar är skol-
ordningen sträng, och det stora flertalet lärare mönstergiltigt samvetsgranna
och idoga i sitt kall. Men just därigenom blir en missriktning i deras arbete
dubbelt farlig.
Det är bl. a. detta, som gör skolfrågorna till sådana brännande spörsmål
1 vår tid - inför enhvar, som förstår denna tid.
Il.
En grundtanke, som inom den nutida pedagogiken teoretiskt torde utan
all motsägelse vara erkänd, ·men som i praktiken alls icke vunnit erforderlig
tillämpning, är den, som uttryckes med slagorden: >>.från åskådning till be-
grepp». Genomför denna formella grundsats, och äfven innehållet vid vår
skolundervisning skall undergå de största förändringar.
Våra allmänbegrepp äro endast abstraktioner, byggda på de enskilda
åskådningarna. H vad ·betydelse skulle t. ex. begreppet »triangel» ha för den,
som aldrig sett några enskilda trianglar? Ett tomt namn blott, hvarken mer
eller mindre. Och så är det med alla våra_begrepp och de med deras till-
hjälp bildade omdömena eller satserna. Ytterst är det de enskilda föremålen,
det individuella och konkreta, som alla våra kunskaper gälla, och därmed
måste man ock vid kunskapsförvärfvandet börja, om man icke skall få ett
dödt ordvetande, 1 stället för lefvande sakkunskap.
Öfverallt vid undervisningen skall man därför börja med det enskilda,
för att först därur abstrahera fram det allmänna, – med det enskilda före-
målet sålunda före begreppet, med det enskilda fallet före regeln.
Detta utgör grundtanken uti flertalet af de reformkraf, som mom olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
