Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Några pedagogiska reform-tankar på psykologisk grundval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA PEDAGOGISKA REFORM-TANKAR.
ningen. Det är nyttigt att invänja förståndsanalysen, att lära eleverna sär-
skilja de olika synpunkterna af ämnet. Men man kan därvid löpa fara att
»ej se skogen för bara träd». Syntesen är i själfva verket minst lika viktig,
förmågan att öfverblicka ett något omfattande helt. Ty därförutan är intet
metodiskt tänkande, ja, ingen mera omfattande praktisk planläggning möjlig.
Detta betonande af det sammanfattande och sammanhållande själsarbetets
betydelse · har ock sin tillämpning utanför det egentligt logiska området. Så
särskildt rörande den åskådliga fantasien.
Med afseende på dennas utbildning har ock skolundervisningen en ofta
förbisedd formell bildningsuppgift. För själslifvets värme och färg har förmå-
gan af fylliga fantasiföreställningar en betydelse, som ej borde underskattas,
och det ej minst genom dess medelbara följder i etiskt och religiöst hänseende.
Genom återgifvandet af konkreta historiska skildringar och fullödiga diktverk
kunde denna förmåga stärkas, och uppsatsskrifningarna på modersmålet kunde
ock afsiktligt till en del ställas i detta intresses tjänst. Man skulle för den
verkliga personliga utvecklingen härigenom kunna vinna mera, än man vid
första tanken härpå kanske föreställer sig. Äfven 1 intellektuellt hänseende
gäller det, att »människan lefver icke endast af bröd». Fantasien är den för-
måga, som framför andra hos människan närmar sig den skapande kraften; i
alla andens nyvinningar har den sin stora andel. Och en rikare formell ut-
veckling af denna själsförmåga skulle därför utan tvifvel skänka oss ett lifsdug-
ligare släkte, än det som utgår ur våra ensidigt förståndskultiverande läroverk.
Äfven rörande känslo- och viljelifvets utveckling har otvifvelaktigt under-
visningen sina stora formella bildningsuppgifter. Men frågorna härom höra
snarare till uppfostringsteorien, än till undervisningsteorien. Och för att ej
föras för långt inlåter jag mig ej här på dem. Jag vill blott i förbigående
erinra om den formella bildning, som ligger i förmågan af en koncentrerad,
konstant och frivillig uppmärksamhet, och om att läraren borde äfven för den
dit hörande sidan af sin uppgift hafva ett klart medvetande och en afsiktlig
sträfvan.
Men - invänder Ni – för hvad allt skall då ej läraren ha öga och
sinne? För att handleda vid naturstudier, sådana som de ofvan antydda, for-
dras alldeles särskilda anlag och en erfarenhet ute i naturen, som få skolmän
äga. För att bedöma metoderna för minnesstudierna fordras psykologiska in-
sikter och en pedagogisk takt, som torde vara föga vanliga, o. s. v.
Ja, det är sant, undervisningen är en svår konst och de verkligt goda
lärarne äro ej så alldeles vanliga. Men så är det på de flesta lifsområden.
Svensk Tidskrift I.894. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
